Uppsala-Calle:Hockeyns devalvering problem för intresset
Personligen tycker jag att det är viktigt att motverka alla tendenser till internt “tjafs” mellan de olika vintersporternas kärnsupportrar - är man bajare så håller man på Hammarby i alla sporter där laget är representerat. Punkt. Visst är jag - utifrån mitt personliga hockeyperspektiv - ibland orolig för att publiken inte ska räcka till, men det skulle aldrig falla mig in att le i mjugg åt svaga publiksiffror eller dåliga sportsliga resultat inom någon annan sektion. Jag har all respekt för de som bidrar till att stötta bandyn och handbollen, och jag kommer alltid att glädjas åt framgångar för Hammarby, oavsett var de sker. Jag är hockeybajare, med betoning på ordets andra led.
Grovt räknat går alltså hälften av fotbollspubliken överhuvudtaget inte på någon av vintersporterna. Jag vägrar att tro att mer än 20 procent av fotbollsbajarna skulle vara halsduksbytare vintertid (jag hoppas att de är betydligt färre än så). Återstår alltså minst 3 000 bajare, som uppenbarligen bara har ett begränsat engagemang för Hammarby vintertid. Varför går inte dessa på Hovet? Ja, jag tror att Stockholmspubliken -till skillnad från stora delar av övriga landet - är väldigt känslig för olika försök att devalvera det sportsliga värdet av en idrott. Det har tyvärr hockeyförbundet varit duktiga på att göra. Samma tendens som djurgården och (framförallt) aik märker av i elitserien har också drabbat Hammarby. I och med att vi är ett allsvenskt lag drabbas vi dessutom mycket hårdare eftersom den allmänitresserade hockeypubliken inte gärna ser allsvenskan, när elitserien är ett alternativ. Som läget är nu spelas det i såväl elitserien som allsvenskan alldeles för många matcher, som bara är till ...för att spela matcher. Att i en elitserie ägna femtio omgångar åt att låta två tredjedelar av lagen kvalificera sig för slutspel är löjligt. Om man skippade slutspelet skulle man säkert kunna spela sjuttio-åttio omgångar, eftersom varje match i sig skulle ha någon slags betydelse i alla fall. Så är det inte i dag. Dessutom är den moraliska segraren naturligtvis det lag som har vunnit serien efter femtio omgångar, inte det lag som lyckats vinna ett cup-betonat slutspel. Än värre är det i andra änden av tabellen. Om en idrott ska leva måste det vara omsättning på lagen. De två sista lagen i elitserien borde åka ur direkt och minst ett lag borde få kvala. Från de grupperingar som vill stänga serien brukar mot detta (och t o m mot dagens kvalserie!) framhållas att systemet skulle omöjliggöra långsiktig ekonomisk planering och byggande av nya hallar osv. Det tror jag inte ett ögonblick på. Det skulle inte behöva vara någon katastrof att åka ur om man hade en sportslig chans att gå upp igen. Och om man, som Västerås häromåret, är så dåligt rustade att man går i konkurs så fort man åker ur, ja då är det knappast seriesystemets fel. Dessutom håller inte argumentet ens om det skulle bygga på riktiga premisser. Varför skulle lag som Rögle, Bajen, Skellefteå m fl (som är åtskilligt mer anrika än många av dagens elitserielag) förvägras möjligheten att gå upp bara för att HV71 har byggt en ny hall eller för att aik har dålig ekonomi?
Carl Frängsmyr |