”Just idag är jag stark”
Han gick bort i söndags, 54 år gammal. Kenta blev känd för det svenska folket genom Stefan Jarls filmtriologi Dom kallar oss mods 1968, Ett anständigt liv 1979 och Det sociala arvet 1993. Vid tiden för den andra filmen inledde han den artistkarriär som, för framför allt många Hammarbyare, lämnade djupa musikaliska spår. Fortfarande går singeln Bajen från tidigt 80-tal varm hemma hos supportrar och i bilar på väg till bortamatcher. Och den som följt Kentas karriär är låtar som Just idag är jag stark, Var finns alla polarna och Den vithårige mannen bara några få av hans klassiker. Jag har hört en saga - om en annan värld De flesta Bajenfans har nog sina olika historier och minnen av Kenta Gustafsson. Kanske från turnén i början av 1980-talet då han fick en hel Blekingepublik att sjunga Hammarbyramsor, eller från en kylig men hjärtevarm höstkväll på Medborgarplatsen, då Kenta sjöng Bajen Forever för tiotusentals guldlyckliga människor. Kommer ni ihåg Bajenpartiet som ställde upp i 1994 års val, bland annat med kravet ”Kenta Gustavsson som pausmusik på Söders alla tunnelbanestationer”? De Hammarbysupportrar som även går på ishockey har kanske ett speciellt förhållande till Kenta och hans musik. Hans låt Bajen har genom åren blivit något av hockeyns signaturmelodi, medan fotbollen kanske fick ”sin” Kentalåt i och med comebacken med titellåten på dubbel-cd:n Bajen Forever 2001. Jag kände inte Kenta och har aldrig pratat med honom. Jag vet inte hur han var som person, mer än vad jag kan utröna från filmerna och musiken. Jag tror att han var en schysst människa som åtminstone tidvis tog saker med en klackspark. En typisk Hammarbyare, med andra ord. Den enda gången jag stötte på Kenta var vid en pissränna på Hovet under ett play off mot Södertälje 1980, de år då han var som mest känd. Kanske säger hans svar till den snubbe som frågade ”hur går karriären då ra?”, en vink om hur han var som person. Han svarade: ”Vicken jävla karriär??” Just idag är jag stark, just idag mår jag bra |
