Tankar inför säsongen

Hammarbys tränare Daniel Broberg

Texten publicerad i matchprogrammet för säsongen 2001/2002

När detta skrivs så är vi nyligen hemkomna från AEG:s sommarturnering i London där vi spelade våra första matcher för säsongen mot några av Europas bästa klubblag. Samtliga lag inom Anschutzgruppen hade samlats för att genomföra den årliga AEG-cupen. Vi lämnade turneringen med en vinst, två förluster och mängder av nyttiga erfarenheter.
  För bara några år sedan skulle detta ha känts väldigt främmande men nu är det verklighet. Mycket har hänt i Hammarby sedan AEG klev in som delägare, en helt ny värld har öppnat sig för oss inom hockeyn. Plötsligt har vi fått ett nära samarbete och utbyte med Los Angeles Kings, Sparta Prag och några andra toppklubbar i Europa.
  Till och från har Hammarby identifierats som en klubb med en klacksparkande verksamhet, men i och med Anschutz intåg så har vår organisation runt laget styrts upp och sköts un, med Leif Boork i täten, på ett mycket professionellt sätt.
  Ett exempel på hur mitt jobb som coach har förändrats är hur vi sammanfattar matcherna. Tidigare skrev jag ner några anteckningar om det egna laget och någon rad om motståndarna. Nu skriver jag en rapport efter varje match där varje spelare betygsätts och kommenteras samt att vi utvärderar vissa moment i spelet. När den tvåsidiga rapporten är klar skickas den till Chris Reynolds, AEG:s sportchef i Europa, som sedan skickar den vidare till Los Angeles Kings ledning och till Mr Anschutz själv.

I dagens elitidrott pratas det mycket om starka individualister och stora egon bland spelarna i lag på alla nivåer. När vi har byggt årets lag har karaktär varit nyckelordet. Vi har sökt efter personer som sätter laget i främsta rummet och som dag efter dag har förmågan att gå ut på banan och göra sitt arbet. Det här kan låta enkelt och självklart, men i verkligheten är det inte lika självklart. Tittar man runt i hockeyvärlden, och även i andra idrotter, finner man många spelare som ofta sätter sig själva i främsta rummet.

En av huvuduppgifterna för en coach eller ledare är att återuppväcka en känsla av kärlek till spelet hos spelarna så att laget kan slutas samman. Det är ofta en kamp i uppförsbacke. Den egocentriska kulturen som råder i ishockeyn, och i samhället i stort, jobbar ofta emot den här typen av osjälviskt handlande, även för medlemmar i ett lag vars individuella framgångar är direkt bundna till en grupprestation. Vårt samhälle lägger så stor vikt vid individuella prestationer, att det är enkelt för spelarna att bli förblindade av sin egen betydelse och förlora känslan av samarbete och betydelsen av lagarbete.
  Jag tycker att vi har lyckats bra med årets lagbyggnad och vi har fått ihop ett lag som kommer att offra sig för varandra för att laget ska nå framgång. I ett lag har man spelare med olika roller och uppgifter. En nyckel till att lyckas med ett lag är att alla köper sina roller och sen är villiga att jobba hårt för att uppnå det som laget förväntar sig av just den spelaren. Vi har spelare som sällan får några rubriker eller annan uppmärksamhet men som kväll efter kväll går ut och gör sitt jobb. Dessa spelare som inte syns så mycket men som gör ett oerhört betydelsefullt arbete kallar jag för lagets ruggradsspelare. Med rätt typ av ryggradsspelare i laget finns det också utrymme för individualister och spelare som kan gå ut på isen och bryta mönster.

  Årets serie innehåller många tuffa och roliga matcher och vi hoppas att vi, tillsammans med er på läktarna, får uppleva många minnesvärda matcher.

(031023)

Daniel Broberg