Tisdagar med LecheHär är samtliga Christian Lechtalers krönikorTexterna publicerad på Hammarby Hockeys hemsida säsongen 2003/2004 - BUSSRESOR -(9 september 2003)
Tänk att som Göteborgare och för tillfället Solnabo få skriva en krönika för det grön-vita laget från Stockholms södra stadsdel - Hammarby. Många av er kanske undrar varför och om det finns en riktig klubbkänsla och lojalitet hos mig, nu när jag nu börjar min 14:e säsong som seniorspelare och har min 7:e klubbadress. Jag kan förstå om ni är skeptiska, men jag kan garanterat att jag (och övriga i laget) kommer att göra vårt yttersta för Bajen och för att Bajen skall komma tillbaka till Elitserien - trots att vissa ränder aldrig går ur. Jag har varit med om att gå upp till Elitserien - två gånger med Björklöven, och det finns inget roligare. Det vore en dröm att få göra det med Bajen och jag tror att vi har möjligheten i år. Detta kommer att bli en krönika som kommer att följa laget inifrån under hela säsongen och finnas i uppdaterad version på hemsidan varje tisdag. Ni kommer självfallet att få möjlighet att styra innehållet genom att komma med synpunkter och inlägg via e-post. Det kan vara speciella ämnen eller vissa funderingar kring laget som ni vill behandla. De åsikter som jag skriver är mina personliga och kan inte lasta någon annan i laget eller föreningen. Så - vad händer? För tillfället har vi just avslutat en road-trip ner till Malmö där vi vann mot MIF med 6-3. En match där vi visade att kapaciteten finns för att slå elitlagen. Framför allt visade vi att viljan finns, något som de rutinerade Malmö-spelarna visade en stor avsaknad av. Vi backade hem och gjorde det svårt och trångt för MIF-spelarna och utnyttjade våra kontringar. Något som kommer att bli vår styrka i vinter - tätt i mittzon och snabba kontringar. Jag tror att MIF kommer att få en tuff säsong och det är inte helt omöjligt att laget får avsluta säsongen i Kvalserien. Det var också underbart att se att Bajen-klacken överlägset vann matchen på läktaren, mera sådant! Varje resa med laget följer en viss återkommande process, kanske framförallt på långa bussresor... Alla spelare har sina egna platser i bussen, även ledarna. Kimby som är yngst och junior har ingen plats utan får sitta i trappan. Pålle hyr alltid filmer och till Malmö tur och retur fanns det ”bara” 16 olika filmer att välja på. Vilka filmer som visas avgör det rutinerade gänget (Klint, Pålle, Holmström) där bak i bussen. Tiden i bussen fördrivs med videotittande, kaffedrickande och tidningsläsande. Elias, Björk och Henke kan avbryta dessa måsten med en och annan bok. När inget av detta behagar övergår flerparten till att sova eller lösa korsord. Resan Stockholm-Malmö bjöd materialarna, något otippat på hembakt kaffebröd - tack Eva! Nästa vecka kommer jag att titta lite på våra konkurrenter i serien. Rangordna lagen och presentera vissa spelare som ni bör hålla ett extra öga på eller som har gjort något utmärkande i år eller under något annat år på eller utanför isen. På torsdag (11/9) kan jag rekommendera derbyt mot Djurgården i Uppsala. - MOTSTÅNDARANALYS -(16 september 2003)Hej igen alla Bajen-fans. Först vi jag tacka alla som har mejlat in sina funderingar kring laget, jag lovar att personligen besvara alla. Vissa mejl kommer att lyftas ut och tas med här i krönikan, dock ingen den här veckan. Det märks att seriestarten närmar sig. Alla i laget börjar bli mer och mer fokuserade inför premiären. Träningsmatcher i all ära, men det är dom riktiga matcherna vi alla vill spela och framför allt vinna. Jag kan garantera er alla att vi kommer vara riktigt taggade på onsdag (17/9) borta mot Vallentuna. Det spelar ingen roll vilka vi möter, om du är junior eller lite äldre med 15-20 premiärer bakom dig - en premiär är alltid en premiär. Allt kan hända och det är lite av charmen med hockey. Det är bara att glömma förra säsongen och allt som har hänt under försäsongen, detta är inget värt längre. Nu är det en ny serie och alla lagen står på noll poäng. Vilka är då våra konkurrenter? Den här veckan tittar jag lite på våra konkurrenter i den Norra Allsvenskan. Vilka spelare som är extra intressanta och vilka ni inte får missa. Jag kommer också att försöka mig på den delvis omöjliga uppgiften att tippa en sluttabell i serien: 1. Hammarby Det bästa spelarmaterialet. (Jag kommer att presenter laget närmare i nästa veckas krönika) 2. Skellefteå Har satsat hårt sedan laget åkte ur Elitserien i början av 90-talet och det kan vara dags att ta klivet tillbaka upp igen. Allt hänger på om man lyckas få sina inköpta f.d elitseriespelare att dra åt samma håll. Skellefteå är ett lag som av tradition inte håller när det börjar gälla. Det håller inte att spela bra mot sämre lag och sedan gå på krogen och vara kungar. Spelare att se upp med: Fredrik Näsvall kan vara hur bra eller hur dålig som helst, det beror på vilket humör han är på. Johan Åkerman är en poängmaskin, framför allt mot sämre lag. Glöm inte att kolla in Johan Ramsteds handleder. 3. AIK Har tappat en hel del rutin i form av Myran, Gozzi och Houkko vilket kan betyda att flera yngre måste kliva fram och ta ansvar. Det kan vara svårt att tappa flera spelare av den kalibern samtidigt, men jag tror ändå att Gnaget kommer att tillhöra toppen av tabellen. Lita på högintressanta derbyn i vinter. Spelare att se upp med: Det är värt kolla in nyförvärvet Roger Jönsson från Nyköping. Målfarlig med en bländande teknik. Enda utropstecknet i en annars slätstruken trupp. Är inte Jocke Persson för gammal? 4. Nyköping Gjorde fiasko förra säsongen och är ute efter revansch i år. Denna ”Finska-förening” med nybyggd hall måste lyckas, annars väntar konkursen runt hörnet. Spelare att se upp med: Förre Bajen-center Kim Cannerheim var en av Allsvenskan bästa spelare under sina år i SSK, har en nivå till. Målmaskinen Niko Haltonen är alltid farlig. Obs! Stora hål efter Omark, Jönsson. 5. Sundsvall Tråkiga, gnetspelande och totalt profillösa Sundsvall har en förmåga att alltid ligga just under strecket. Är det dags för förändring? Spelare att se upp med: Förre Gnaget-backen Mattias Svedberg har ett mäktig skott. När skall spelgeniet Daniel Olsson kliva fram som en ledare på isen? 6. Huddinge Plantskolan för flera elitspelare genom åren kan ta poäng av alla lag i serien, framförallt på hemmaplan. När stjärnorna saknas får laget lita till sin tradition av disciplinerat spel. Spelare att se upp med: Tommy Leinonen är en grymt bra tekare med ett gott målsinne. 7. Piteå Laget från Norrbotten kommer att överraska i vinter. Frågan är om en sjunde plats är lågt rankat? När plåtskjulet till ishall äntligen byggdes om, lyfte det hela laget. Borde kanske bygga en helt ny hall? Spelare att se upp med: Hela förstaformationen som leds av Björn Lavander. 8. Björklöven Laget som alltid kommer att finnas i en del av mitt hjärta kommer tyvärr att överraska negativt. Har under flera år misskött ekonomin genom att värva ointresserade transatlanter med feta löner. Det blir ett tufft uppvaknande för hela löven som förening. Denna akuta föryngring är nödvändig - men resultaten kommer att utebli. Spelare att se upp med: Har en av seriens bästa målvakter i Tobias Lundström. Det finns fortfarande en hel del rutinerade backar i laget i form av Jörgen Hermansson, Mattias Hedlund och P-A Lundström. Den sistnämnda med ett elitserieförflutet både i AIK och Djurgården. 9. Boden Var på gång efter några tuffa år under slutet av 90-talet, men verkar ha fallit tillbaka igen. Det kanske är svårt att hela tiden stå i skuggan av Luleå? Spelare att se upp med: Förre Bajen-spelaren Jocke Gunler fortsätter att ”brunka” på i match efter match. 10. Almtuna Det enda laget av seriens nykomlingar som kommer att hänga kvar. Har dragit en vinstlott i samarbetet med Djurgården. Laget kommer att kunna använda sig av flera spelare som har svårt att platsa i Djurgården. Spelare att se upp med: Lagets ledare på isen, Fredrik Zetterling. Glöm inte att kolla in virvelvinden ”Lilla-Bris” från Bajen. 11. Vallentuna Laget kommer att åka ur i år. Gjorde en bragd förra året i att hänga kvar men nu är det över. De bästa spelarna i laget har försvunnit och det kommer inte att räcka med Bajen-spelarna Heino och Fjällby. Spelare att se upp med: George Umunna, seriens största forward. 12. Teg Uppe i Allsvenskan för att vända ner direkt. Lövens lillebror kommer inte kunna hänga kvar, laget är alldeles för dåligt. Spelare att se upp med: Peter Johansson har gjort sig känd som en handelsresande hockeyback. Han kan både tackla hårt och kasta handskarna, det kanske är någon som kan utmana Barklund om ”bältet”? Vi går en intressant serie till mötes. Jag hoppas alla har möjlighet att komma till hemmapremiären mot Huddinge på söndag den 21:e September klockan 16.00 på Hovet. Nästa vecka kommer jag att gå igenom vårt lag grundligt. Skicka gärna mejl om det är något/någon speciellt ni undrar om. - TRUPPEN UNDER LUPPEN -(23 september 2003)Hejsan alla Bajen-fans. Seriepremiären är avklarad och vi går vidare. Återigen, tack för alla mejl. Det är kul att veta och helt fantastiskt att vi har fans från Umeå till Hong Kong. Den här veckan har jag tänkt att presentera hela laget, spelare för spelare. Ge er en inblick i hur varje spelare egentligen är och vilka roller vi har i laget. Ni får helt enkelt en guide till varje spelare, för att underlätta för er på och utanför rinken. Målvakter: Johan Klint: ”Klintan” är en av ligans bästa målvakter. F.d cyckelbud som vet vad som funkar i alla lägen. Mycket allmänbildad och även reseledare till Åre varje år. Olow Sundström: Olie the goalie med en hel hockeyvärld. Det finns inget Olie inte varit med om (enligt honom själv). Är en stor cigarr-kännare. Backar: Elias Abrahamsson: Stor, stark och skäggig. ”Gorillan” har det värsta ryktet i ligan, men är egentligen en mjukis. Kan allt om religion och spelade backpar med Ray Bourqe på Bostons summercamp. Stort. Stefan Björk: Lagets snille, löser alla korsord. Det finns ingen som tränar överkropp mer än ”Björken”. Har inte varit och kollat på en hockeymatch sedan Globen byggdes. Johan Ejdepalm: Snabbast och spänstigast. Kallas sedan inkilningen för ”Kubanen”. Ingår i pingislaget. Daniel Fernholm: Sitter ständigt i bussen och lyssnar på techno. Ingår även han i pingislaget Jonas Göthberg: ”Gösen” är utbildad kock och älskar kökets goda. Har en underbar touch i både golf- och hockeyklubba. Hedersmedlem i fikagruppen. Daniel Holmström: Pitesonen är ordförande i spelarnas ”Djungel-court” som hårt men rättvist delar ut böter till dom som förtjänar. Lagets innekille nummer ett. Given medlem i fikagruppen. Mattias Nilsson: Är en av två Huvudstaskillar, båda med tandlossning. Älskar att äta ”gainers”. Ingår i pingislaget och kommer ursprungligen från Själevad, Ö-viks Beverly Hills. Martin Sellgren: Är störst och starkast i ligan. Civilekonom från Norge. Vilhem Söderlind: Laget fixare. Har även tagit med sig ”trash-talk” till golfbanan. Tittar jämt på Kanal 5:s Gilmour Girls. Ordförande i pingislaget. Forwards: Niklas Barklund: Gammal Norsk mästare som varit proffs i staterna i över fem år. ”Barkis”, i vissa kretsar även kallad ”Starkis”, är given medlem i fikagruppen, javaälskare som han är. Försöker springa ikapp motivationen. Ironiska generationens språkrör. Hatar pingislaget. Johan Eneqvist: Rätt stamtavla gör att ”Ene” alltid kommer i nya bilar. Även han med i pingislaget. Mads Hansen: Lugn norrman som snart skall bli pappa. Är lika bra på fotboll som på hockey, (kanske bättre….?) Johan Hägglund: Huvudstason nummer två. Kommer från Bjästa med allt vad det innebär. ”Hägga” vet egentligen inte om hur bra han är. Tar gärna en snus. Robert Kimby: Lagets ”junne”. Kan allt om övrig idrott - är en vandrande resultatservice. Jimmie Kraft: Har egen snickarfirma där Johnny Oduya brukade jobba. Har ligans hårdaste/snabbaste handledskott och ligans enda mickfrilla. ”Jimpa” åker gärna på charter. Henrik Nilsson: Ordförande i fikagruppen. ”Henke” älskar att spela golf och är (enligt honom själv) lagets storfiskare. Har gjort Hattrick i Elitserien. Andreas Paulsson: ”Pålle” är ett stort Liverpool-fan. Är ligans skyttekung och har ett mycket kort tålamod. Oddsar ofta och har en cool tatuering på ryggen enligt Mendez. Daniel Rafner: ”Raffe” kör med slingor i håret och kommer alltid i sista sekund. Sover hela tiden i bussen. Brukar jobba extra på hunddagis. Kan komma med i pingislaget så fort han lärt sig vad forehand och backhand är för något. Linus Stensson: Pluggar på KTH och tar gärna en ”gainers”. Har överlägset flest titlar på golf-touren. Lasse Falk-produkt. Marius Trygg: Bajen har fått en ny ”Marre” från Norge. Snabb, teknisk och målfarlig. Är svensk mästare med Färjestad. Stefan Töyrä: Kommer ända från Kiruna och är ligans yngsta 30-åring. Har lagets bästa testvärden och jobbar extra hos Ari Turpeinen som elektriker. Försöker lösa alla korsord och vill gärna vara med i fikagruppen. Jag hoppas att denna guide kommer att underlätta er resa med Bajen. Nästa vecka kommer jag att ta reda på vad som hänt de spelare som försvunnit från förra säsongen. Har ni några frågor, skicka ett mejl! Vi ses om en vecka. - LIRARNA SOM FÖRSVANN -(30 september 2003)Tack för alla era mejl och era åsikter. Det är oerhört kul att så många bryr sig om Bajen-hockey, men era privata uppgörelser med vissa spelare får ni klara av utanför min krönika. Mitt första träningspass med Bajen var den 6 Maj 2002 på Hovet och det stod barmarksträning på programmet. Jag var ny i laget och en hel del andra spelare var också nya, närmare bestämt 8-9 stycken. Historien upprepade sig även den här säsongen, vi hade åter runt 10 nyförvärv. Under denna relativt stora omsättning på spelare undrar ni säker, - Vad hände sen? Vart tog han vägen? Denna vecka kommer jag att syna de spelare som försvunnit från laget sedan jag kom till Bajen. Under min tid här i Bajen har ett halvt, ganska skapligt lag försvunnit. Vi börjar bakifrån: Målvakter: Christoffer Heino: Opererade axeln i slutet av förra säsongen. Har fått inleda årets säsong med att bli utlånad till Vallentuna. Nydraftade Heino kommer säkert tillbaka till Bajen inom något år och då är det kanske dags att lägga modell- och sångkarriären på hyllan ett tag. Visste ni att Heino är med i pojkbandet Chris and Gino? Talangen har potential att bli hur bra som helst, i hockey alltså, men det gäller att fokusera. Christoffer Martin: ”Kribba” fick en otacksam roll som båsöppnare förra året, då ”Klintan” spikade igen totalt. Men den här säsongen verkar han ha hittat glädjen i Berlin. Laget som gjorde konkurs för två år sedan har avverkat serie efter serie. Från fjärdeligan till tredje och i dagsläget toppar man den. ”Kribba” är förstemålis och får stå näst intill varje match. Backar: Tobias Liberg: Bajen-produkten som har gått Zinken-skolan från början har flyttat till västkustens pärla, Halmstad. Den blonde backresen verkar trivas som fisken i vattnet i staden som har Tylösands strand med allt vad det innebär. Laget som tränas av gamla Stockholmsbekantingen Mikael Tissel kommer få det tufft att gå till SuperAllsvenskan, men Liberg kan räkna med mycket istid. - Din soffa står fortfarande kvar i Solna. Andreas Lindh: Tuffingen från Södertälje är tillbaka i sin hemstad Västerås. Nyfött barn, hemlängtan och en rejäl satsning gjorde flytten självklar. Lindh kommer med all säkerhet att skrämma slag på forwards i den södra ligan. Hårdare tacklare får man leta efter. Grym timing. Johnny Oduya: En av dom mest kompletta backarna genom tiderna från Zinken-skolan. Kan egentligen allt, skjuta, tackla, åka och passa. Kommer att bli en stor tillgång för Djurgården i vinter. Hoppas vi får se Johnny kasta handskarna och gå någon ”rond” med någon av Elitserie-tuffingarna. Washington nästa! Forwards: Kim Cannerheim: Fick namnet ”Djurmannen” efter sin oerhörda förmåga i att upptäcka djur överallt. Kim kommer att spela i Nyköping där han skall ersätta både Roger Jönsson och Urban Omark. För att lyckas med detta måste Kim upp till den förmåga han visade under många år i SSK, då han var allsvenskans bästa center. Kim är även en stor samlare av kuddar. Andreas Dahlberg: ”Dallas” fick efter försäsongen chansen att spela i division 1 södra topplag Skövde. Ett lag som satsar stenhårt på att ta sig upp i Allsvenskan. ”Dallas” kommer kunna få rejält med istid och möjligheten att utvecklas i en ny miljö. Jag tror att ”Dallas” kan vara tillbaka i Bajen inom en viss framtid. Martin Fjällby: Måltjuvarnas, måltjuv. ”Fjällan” har målrekordet i juniorernas Superelit sedan slutet av 90-talet. Kom aldrig riktigt igång i Bajen, men kommer nu att ösa in ”kassar” i sitt gamla lag Vallentuna. Restaurangen Garbo kommer aldrig bli sig lik igen utan dig ”Fjällan” och när får vi se Lena PH-dansen igen? Magnus Granath: Nykomlingen från Järfälla som försökte ta en tröja i Bajen under försäsongen, är nu tillbaka i Järfälla. Målfarlig men hade tyvärr otur med skador och sjukdomar. Gustav Gräsberg: ”Gräset” som är draftad av Phoenix hade svårt att bli ordinarie under förra året. Har under denna säsong börjat ösa in mål för Bofors i södra serien. Vi kommer aldrig att glömma ditt avsked av förra säsongen under Åre-resan, tack! Du är alltid ”nr. 21 på isen och nr. 1 i våra hjärtan”. Tomas Kollar: ”Frosten” som härstammar från idrottsstjärn-orten Sollentuna (Sundin och Kajsa Bergqvist) har gått ”en trappa upp” till Djurgården. Tomas har möjlighet att bli en riktig ”järnkamin”, med sitt uppoffrande och aggressiva spelsätt. Men en sak är säker - efter förra veckans bild i Aftonbladet kommer din privata frisör, George på Hornsgatan, att byta jobb. Ni kanske vet något mer, som jag missat. Tveka inte, skicka ett mejl! Nästa vecka kommer jag att presentera hur en normal vecka ser ut för en Bajen-spelare. Ha det bra till nästa gång och glöm inte derbyt i morgon. - EN SPELARES VARDAG -(7 oktober 2003)Hejsan! Ännu en vecka till ända. Enligt önskemål kommer jag i denna veckas krönika lämna en fullständig rapport om hur en 'normalvecka' ser ut för oss i Bajen under seriespelet. Här kommer föregående vecka i repris: Måndag: Spelarna börjar anlända till Hovet vid halv tolv tiden. Några tar en fika och andra sitter och snackar om gårdagens vinst mot Nyköping. När klockan är 12 har nästan alla kommit och flertalet spelare börjar förbereda sig inför fys-passet. En del stretchar eller sitter på testcykeln och värmer upp. Veckan inleds därefter i gymet på Hovet med ett tufft fys-pass bestående av tunga benböj, mage- och ryggövningar samt en valfri axelövning. När fysen är klar återsamlas vi i omklädningsrummet och byter om inför ispasset. Före ispasset skall dock ”Marre” inför rätta hos ”Djungel-court” där anklagelsen lyder - felaktig klädsel under bortaresa. Ordförande Holmström dömer Marius till böter, plus (till fikagruppens förtjusning) att han är tvungen att baka fika till torsdagens träning. Isträningen flyter på och varar i en och en halv timme. Boorken går igenom gårdagens match mot Nyköping och betonar det som var bra och även det som var mindre bra. Efter isträningen står vår massör Christian redo att ta hand om ömma ben och ryggar. Det brukar vara samma spelare och då oftast de äldre som behöver ses över - Holmströms ömma rygg, Henkes gamla ben och mina egna slitna höfter. Vid femtiden försvinner den sista spelaren ut ur omklädningsrummet. Tisdag: Ett lättare ispass med högt tempo mellan 14.00-15.30 inför morgondagens derby. Före ispasset har Boorken en videogenomgång av förlustderbyt från förra veckan. Vi går igenom de misstag som gjordes och var och en får möjlighet att se sin egen insats. Isträningen fokuseras på fart och vi går även igenom spelet då vi är en man mer på isen. Efter träningen är det återigen massage för den som är i behov av detta. Många spelare dröjer sig kvar, fikar, ljuger lite och gör iordning sina klubbor inför morgondagens match. Ville drar igång en pingisturnering, Nisse och Linus står vid mixarna och blandar ”gainers”. Barkis retar Töyrä som vanligt. Stämningen är helt enkelt på topp. Onsdag: Matchdag innebär frivillig isvärmning på Hovet mellan 11-12. Det är endast ett fåtal spelare ute på isen. Många väljer att förbereda sig på egen hand. Återsamling på Hovet två timmar före matchstart. Boorken har en kort genomgång vid 17.15, där han drar femmorna och vem som skall stå. Efter genomgången är det fri uppvärmning. Många väljer att jogga, cykla eller spela två-nudd. Den gemensamma uppvärmningen startar kl. 18.20 på is. Matchen drar igång klockan 19.00. Det blir en tät match där vi är det starkare laget och vinner med 2-0 efter mål av "Kubanen" och Jimmie Kraft. Efter matchen äter vi gemensamt i vårt samlingsrum och alla drar sig hemåt vid 22.00. Torsdag: Dagen efter derbysegern, humöret är på topp. Vi har ett gemensamt fys-pass vid 12.30 bestående av frivändningar och några magövningar. Några spelare väljer att jogga eller cykla efter fys-passet. Till allas glädje har ”djungel-court” ordförande Holmström inte dykt upp till fysen och kommer att ställas inför rätta innan ispasset. Elias och Töyrä tar över och vill statuera exempel med hårdare straff. Rätten enas om böter och bakning av semlor. Fika-gruppen jublar! Ispasset fortlöper med förberedelser inför morgondagens Skellefteå-match på Hovet. Efter träningen bjuder Marius på sin hembakade chokladkaka som direkt ger harmoni i gruppen. Vi återsamlas sen under den gemensamma middagen på Globens restaurang. Spättafile med potatis tackar ingen nej till. Fredag: Två matcher på två dagar väntar. Det gäller att vara mentalt förberedd. Den frivilliga isvärmningen är näst intill tom, alla dyker upp till samlingen kl. 17.00 utom Mads Hansen. ”Mattan” blev under natten pappa till en son och medverkar inte i dagens match. Vi startar matchen mot Skellefteå bra och tar initiativet direkt. ”Gösen” gör 1-0 i power-play men efter det tappar vi matchen helt. Ingenting fungerar, vi blir utspelade och förlorar till slut med 3-6, trots att Näsvall var totalt ointresserad. Det är bara att gå hem och glömma matchen och ta nya tag imorgon. Skellefteå-spelarna är förmodligen kungar för en kväll i Stockholm. Lördag: Gemensam frukost 08.30 på Hovet. En kort genomgång av Boorken för att sedan riva av ett kort ispass på ca. 45 minuter. Alla är pigga och fräscha, Mads är tillbaka och det är Olles tur att vakta målet i eftermiddag mot Piteå. Matchen börjar 16.30 och det är ett fåtal på läktaren. Vi gör en stabil arbetsinsats där alla bidrar till 3-1 segern. Runt 19.00 försvinner alla från Hovet och ut i Stockholmskvällen. En vecka är slut och resten av helgen har just börjat! Söndag: Ledig dag! Flerparten av spelarna sover förmodligen ut. I morgon väntar ny träning, både med is- och fys-pass och med Holmströms semlor. Det var den veckan det. Nästa vecka kommer jag att syna er fans lite noggrannare. Under mina 14 år i branschen har jag stött på en del olika fan-clubs. Jag kommer kika närmare på skillnader och trender inom de olika supporterklubbarna över tiden. Har ni några egna ”specialare” tveka inte, skicka in dom till mig via mejl. - FANSEN ANALYSERAS -(14 oktober 2003)Tja alla Bajen-fans! Veckans krönika är helt tillägnad er fans. Under mina 14 år som aktiv och ytterligare ett 10-tal år som idrottsintresserad har jag stött på en hel del fans och fanclubs. Tanken denna vecka är att titta lite närmare på skillnader regionalt, nivå och över tiden hur olika fans kan utmärka sig. Det finns inget mer inspirerande än att komma ut på isen inför en fullsatt arena. Förra säsongen då vi mötte AIK i derbyt hade ni Bajen-fans gjort ett stort tifo på hela långsidan. Det var nog det mäktigaste jag har skådat under mina 14 säsonger. Mycket folk och bra stämning vill alla ha, spelare, publik och media. Under säsongen 95/96 då jag spelade i Boden hade supportrarna Redstorm en gigantisk flagga som släpptes ut när vi gjorde mål. Detta var då något helt nytt uppe i Boden, och varje gång vi gjorde mål stod spelarna och bara tittade på flaggan. Jag tror det var Arne (ansvarar i dag för Gnagarnas borg) som tog fram flaggan. I Umeå där Green Devils huserade hade spelarna en närmare kontakt med fansen. Det var ofta aktiviteter med spelare och fans tillsammans. Green Devils skrev också personliga ramsor till flertalet spelare i laget. Jag kommer aldrig glömma omskrivningen av Snowstorms Sommarnatt... Rent generellt tror jag att dom lag som går bra har bäst fans. Även nykomlingar har en förmåga att locka till sig supporters. Halmstad, Växjö, Linköping inga klassiska hockeystäder, men med storpublik. Vi var och spelade en träningsmatch förra året mellan jul och nyår mot Växjö. Det var fullsatt i hallen, över 3000 åskådare. Helt fantastiskt, 3000 på en träningsmatch. Dessa trendiga poplag har en förmåga att locka publik. Förmodligen är det nyhetens behag, men visst är vi lite avundsjuka på dessa fulla hus. Uppstickarnas publik är nöjda och glada, alltid positiva. Den mer klassiska hockeypubliken i Ö-vik, Leksand, Gävle och Skellefteå har varit med länge, men är fruktansvärt griniga. Det finns bara ett lag på isen och är det laget dåligt är det alltid domarens fel. Publiken sitter bara och jämför med hur bra det en gång var istället för att stötta laget idag. Har du som neutral varit i Kempehallen och sett MoDo, då har du också haft möjligheten att se The Reds. Det är fantastiskt att en liten stad som Ö-vik kan samla så många underliga figurer på ett ställe, i The Reds-klacken. Vi i storstaden har ett annat problem, fotbollen. Det är idag trendigare att gå på fotboll än hockey. Jag är helt övertygad om att det beror på dess framgång. Stockholmsklubbarna radar upp SM-guld och givetvis skapar det en fotbollshausse. Göteborg har en motsatt utveckling, ingen fotbollsmässig framgång men stor publik i Scandinavium och det slutade med ett guld. För att vi skall kunna fylla Hovet tror jag att det krävs en stor framgång. Det är det vi i laget i dagsläget jobbar stenhårt för. Vi hoppas alla att framgången skall komma under den här säsongen. Jag kommer att försöka kategorisera olika fanclubs: Minst: Mindre klack än Huddinges Tigers får man leta efter. Både fåtaliga och anonyma. Fyndigast: Under mina år i Björklöven skapade Green Devils personliga sånger åt flertalet spelare i laget. Både inspirerande och roligt när en fullsatt islada sjöng. Mäktigast: Det tifo Bajen-fans mäktade med inför derbyt mot AIK förra säsongen. Personligen har jag aldrig sätt något mäktigare i en ishall. Som god 2:a kommer ett fullsatt Scandinavium. Yngst (åldern på medl.): Almtunas Red Lions har förmodligen rekryterat på ett mellanstadie. Yngsta medlemmen i Bajen-falangen KFIB är Jojo 11 år. Vad månne bliva... Yngst (est. år): Har Vallentuna Hooligans ens börjat sin verksamhet? Störst: På träningarna är Skellefteå North Power störst. Äldst (åldern på medl.): Goa Gubbar känns lite väl övervintrade. Är det inte dags att ha ett generationsskifte? In med nytt ungt, fräscht blod. Äldst (est. år): Bajen-Tomten. Hur gammal är han? Pinsammast: North Power, kan ingen hockey alls. Jobbar under mottot: - Skriker han bredvid, skriker jag med. Det finns ingen åsikt eller kunskap. Klassiska: Änglarna och Black Army. Älskade att hata överallt. Snyggast: Cow Girls i Scandinavium. Fulast: Flashen, supporterledare för Änglarna under 80-talet. Är för övrigt idag materialare för Frölundas juniorer. Galnast: Streekarn (Georgsson) i Green Devils. Mest patriotiska (enögda): MoDo Reds, en samling ”vetintevad”. Tystast: Globen under Elitserie-lunken. Livligast: Växjös ishall. Trognast: Har man över 8000 på en division 2 match är man överlägsen, GAIS Makrillar. Det vore en dröm att få vara med om något sådant. Poppigast: Halmstads Hammerson. Inspirerade av den fornnordiska mytologin har det skapats ett total event där hela upplevelsen står i centrum. Trendigast: I studentstaden Linköping helt utan idrottsliga framgångar har det äntligen dykt upp ett elitlag. I och med detta har hockey blivit trend och ett måste. Hur det ser ut på isen har helt kommit i andra hand. Bästa ledaren: Trumslagaren i Rosenlundshallen. Har aldrig missat en takt eller match. Är heller inte helt olik Jesper Jäger i Timrå IK... Bäst tifo: Bajen-fans. Se Mäktigast. Bäst: Bajen-fans. Ni är bäst, det vet vi alla. Det gäller bara att våga visa det. Som ni alla märker finns det en viss skillnad var fansen kommer ifrån. Jag kan bara konstatera att det bara bli bättre med åren. Den enda slutsatsen jag och det övriga laget kan komma fram till är att utan er fans skulle vi vara ingenting, ert stöd är enormt viktigt. Tack! Nästa vecka kommer jag att försöka ta död på vissa myter/skrönor som har dykt upp under resans gång. Jag kommer också att ta ut några olika Dream Team från min krokiga hockeyresa. Det kommer att finnas utrymme för olika kategoriförslag, mejla gärna in era egna. - Leches Dream Teams -(21 oktober 2003)Hallå där, alla hockey-fans! Det är helt otroligt hur många av er läsare som kommer ifrån norr. Tack för alla mejl. Först trodde jag att denna krönika bara skulle intressera Bajen-fans, men ack vad fel jag hade, men det är givetvis bara kul att jag har läsare från hela landet. Det är många av er som är intresserade av mina upplevelser under mina år i olika klubbar och landsdelar. Därför kommer jag denna vecka berätta lite om speciella spelare jag har spelat med och vissa skrönor om dom. Under min resa genom hockey-Sverige har jag passerat flera städer och spelare. Det är egentligen ganska otroligt hur många spelare jag har spelat med och ännu fler emot genom åren. Varje lag och tid har haft sina stjärnor och profiler. Som 18-årig junior kom jag upp i Frölunda där det vimlade av profiler. Landslagspelare som Carnbäck, Larsson, Andersson, Sjögren och Algotsson, med utländska stjärnan Boisvert och med tränare Boork. Just det, dagens Bajen-tränare. En sak har jag lärt mig genom åren och det är att dina vägar korsas ofta av personer från det förflutna. Vi var ett gäng juniorer som kom upp samtidigt bl.a. Witehall, Ackerström, Alfredsson. På en kräftskiva med laget i skärgården samma sommar råkade nyblivne SM-guld vinnaren Ackeström försvinna (somna?) och fick köras hem dagen efter av kustbevakningen. Efter några säsonger i div. 1 södra med Frölundas dåvarande farmarlag Hanhals (med spelare som Ketola, Heed och Witehall) och en av de roligaste säsongerna, i Pantern från Malmö med 17 (!) ungkarlar. Där vi med spelare som Jardemyr, Aronsson, Imhauser och tränare Hallin (idag SSK) gick till Play off 3 bar det av norr ut, till Boden. Detta stjärnfyllda lag med B-O Karlsson, Kangas, Sasse, Vlasov, Jaako, Rönnqvist och Åström skulle efter ett misslyckande på mållinjen ta klivet till eliten. Det blev totalfiasko och vi gick inte ens till Allsvenskan och föreningen var konkursmässig. Fansen tryckte i alla fall upp T-shirt för att hedra vissa spelare... Själv drog jag vidare och hamnade i Löven. Ett ganska anonymt lag med en stjärna, Alexander Beliavski. Den bästa spelaren jag har spelat med. Han kan (kunde) allt, han var snabb, stark, teknisk och hade en enorm vilja att vinna. Jag hoppas att ”Sascha” snart blir återställd i sitt knä och kan bjuda upp till dans i Umeå Arena. Från början hade jag tänkt att stanna i Umeå i ett år, det blev fem. Åren i Umeå var som en berg-dal-bana, upp i eliten, ner året efter och sen upp igen, för att därefter åka ner direkt. Enormt roliga år med en fantastisk lagsammanhållning. När det var fest kunde gärna tränaren bjuda till rejält och vara med och ”stänga”. Laget kanske ändå inte var så anonymt tillslut , med Wikström, Jäger, Wågström, ”Kingen”, bröderna Öhman, Petter, P-A och Vechiarelli (som spelade hela kvalserien enligt honom själv med brutet revben). Om ni någon gång befinner er i Umeå och skall äta pizza, pröva Jäger-special. Inbakad med mycket extra. Efter ett tränarbyte valde jag att pröva något helt nytt, Frankrike. Vinet och ostarnas land. Kunde det spelas hockey där? – Tydligen. En teknisk och fartfylld offensiv-hockey. Tyvärr saknades bredden och det var bara förstafemman i varje lag som höll hög klass. Tränaren frågade ideligen; – You okey, you play. Fransk taktik! Jag tröttnade på den Franska oseriöshelten och fick desto mer av den seriösa varan i Bajen. Ett ungt lag med en enorm potential. Alla är vältränade, seriösa och målinriktade. Jag förstod direkt var Bajen stod för. Vårt lag vimlar av blivande elitserie-spelare, i Bajen eller i något annat lag. Jag har aldrig spelat med större spelare än Elias eller Sellgren. Jag har aldrig spelat eller sett en målskytt som Pålle. Henke, han har rutin till ett helt lag. Det finns inga mer vältränade än Linus, Björk, Marre, Töyrä eller Kraft. Det är kul att gruppen lyfter oss 30+. På tal om 30+, visste ni att Olie duschar före (!) varje träning/match och att Barkis var så fruktad i Norge att ingen vågade röra honom. Jag kommer att sätta ihop några olika Dream Teams med spelare jag spelat med, beroende på vad som skall göras. Vinna: Målvakt: Jörgen Wikström (Åke Liljebjörn) Backar: Johnny Oduya, Jesper Jäger Forwards: Alexander Beliavski, Jens Öhman, Andreas Paulsson Gå på fest: Målvakt: Petter Rönnkvist (Olav Modig) Backar: Oscar Ackeström, Tommi Hämälänen Forward: Martin Fjällby, Niko Haltonen, Fredrik Näsvall Göra mål: Målvakt: Olle Sundström (Jörgen Wikström) Backar: Daniel Jardemyr, Martin Johansson Forwards: Andreas Paulsson, Johan Boman, B-O Karlsson Snacka skit (sitta och ljuga): Målvakt: Henrik Espe (Petter Rönnqvist) Backar: Henrik Björkman, Tobias Liberg Forwards: John Vecchiarelli, Niclas Barklund, Tomas Kollar Fixa tjejer: Målvakter: Carl-Johan Klint (Tony Jonsson) Backar: Patric Aronsson, Petri Limatainen Forwards: Stefan Mattson, Mattias Bosson, Jonas Andersson Mejla gärna in era egna favoriter. Under veckan kommer vi dra iväg på Road-trip. En fullständig rapport kommer att lämnas från den i nästa veckas krönika. - Road Trip -(28 oktober 2003)Hej, igen alla Hockey-fans! Förra veckans krönika om olika dream team väckte många roliga förslag och tankar, mest handlade de om motståndare. Det kommer att bli en historisk motståndarkrönika längre fram. Den här veckan får ni följa med på en traditionell ”Road-Trip”. Resan började fredag den 24:e oktober och avslutades söndag den 26:e. Ni kommer att få följa med från början på Hovet till Sundsvall och sedan vidare till Umeå och tillbaka. Ungefär 150 mil på 60 timmar och två nätter på olika hotell. Hovet fredag kl. 11.00 Spelarna börjar samlas för avfärd mot Sundsvall. Vi har två korta stopp direkt, ett i Väsby för att plocka upp Pålle och ett i Uppsala för att få med Gösen och Kubanen. När Pålle som är videoansvarig kommer in i bussen sätter han genast igång resans första rulle. Elias tar till fikagruppens stora glädje ett initiativ att börja servera Evas hembakade äppelkaka med vaniljsås. Eva rules. Att Uppsalakillarna missar kakan verkar spela mindre roll då det visar sig att Gösen har börjat banta. Nästa stopp är norr om Gävle vid Tönnebro värdshus. Lite lunch innan matchen. Raffe och 80-ligan (Nisse, Hägga, Kubanen och Ville) har sovit hela vägen som vanligt och får sig ett bryskt uppvaknande. Resterande mil mot Sundsvall flyter på bra, Pålle servar laget med filmer och Töyrä sitter där framme och sneglar på Björkens korsord, för att försöka klara sitt eget. Vi kommer fram till Gärdeshov vid 17.00, bra timing - matchen börjar om två timmar. Match Sundsvall-Bajen fredag kl. 19.00 Vinst 4-2, Klintan räddar oss. Vi gör en stark lag- och kämpainsats. Sundsvall spelade en offensiv och frejdig hockey, men inför alla scouter från Eliten (Leksand, Timrå och Brynäs) lyckas vi vinna matchen. Middag på hotellet och sen go’natt. Olie avslutar dagen med att hyra sig ett eget rum... Träning i Sundsvall lördag kl. 10.30 Tidig väckning med gemensam frukost. En kort promenad ner till ishallen och ett träningspass på dryga timman. Vi är fyra man kort på träningen, Hägga fick en smäll på låret och kommer att ta tåget hem till Stockholm. Homer, Henke och Elias har åkt in till Sundsvall för att skriva högskoleprovet. Stort! Efter träningen är det lunch och därefter uppsittning i bussen för avresa mot nästa mål, Umeå. Pålle drar igång videon och det visar sig snart att Gösen är tvungen att avbryta sin diet för ett återfall, vaniljdrömmar till kaffet. Den återkommande frågan under eftermiddagens resa är: – Hur går det för Liverpool?? Många passar på att läsa eller sova under resan medan Barkis sitter och beundrar den fina naturen längs E4:an. Väl framme i Umeå under lördagskvällen. 80-ligan har en turnering i NHL-hockey på XBOX. Kimby, rookien, vinner efter riktigt smutsigt spel. En annan populär aktivitet under kvällen är Wayne’s coffé eller ett besök på Filmstaden. Våra norrmän slog ihjäl några timmar tillsammans med Töyrä på ”Den tredje vågen”. Kvällen avslutas med att man får se Bob Sapp vinna K1 på knock out. Efter GAIS avancemang till Superettan kan man somna gott. Grattis! Träning i Umeå söndag kl. 09.10 Ännu tidigare väckning, trots vintertiden. Träning på klassisk mark med Tores tröja i taket. En kort taktik-genomgång med Boorken. Alla vet vad som gäller ikväll – vinst! En lätt lunch och sedan någon timmas fritid där undertecknads rumskamrat, Björk, som vanligt passar på att sova lite innan samlingen. Match Löven-Bajen söndag kl. 15.00 Kubanen inleder med att få en smäll under ögat, tre färska stygn. Fortsättningen av första perioden var ingen höjdare. Vi blev lite passiva. Andra perioden var desto bättre, 3-0 till oss. Domaren passar på att bjuda in Löven i den tredje perioden med att direkt ta två billiga visningar. Löven reducerar både till 3-1 och 3-2 men kommer aldrig ikapp. Äntligen en seger över Löven i Umeå Arena! Skönt att få flyga tillbaka till Stockholm. Vi landar strax efter 21.00 på Arlanda och är på Hovet igen vid 22.30 tiden. En lång helg är slut och vi blev 6 poäng rikare. Imorgon är vi lediga! Nästa krönika kommer inte förrän om två veckor den 11:e november, och kommer att vara en delrapport om serien hittills. Detta på grund av att serien helt enkelt gör ett uppehåll och då gör jag det också. Tisdagar med Leche - Special- Magnus Landström om Leche -(4 november 2003)Christian Lechtaler var 5 år gammal när han började spela Hockey i Bäcken HC, en liten Göteborgsklubb som fostrat storspelare som Osckar Ackerström och Patrick Carnbäck. Leche berättar att han även provade på både Fotboll och Bandy ett kort tag innan han beslöt sig för att satsa helt på Ishockeyn. Han blev tidigt fascinerad av NHL och nämner Börje Salming som en tidig idol. Leche kom fram i Västra Frölundas juniorlag och stod på gränsen till A-laget säsongen 90/91. Det blev en match i elitserien på hösten och åtta matcher i Allsvenskan efter jul. Ironiskt nog var det Leif Boork som skickade ner Leche till farmarlaget Hanhals HF från Kungsbacka strax söder om GBG. Med tanke på det lag som man hade på pappret var det märkligt att man gjorde så skrala säsonger 91-94. Där fanns: Henrik Espe, Jonas Heed, Jesper Jäger, Stefan Ketola, Johan Witehall och Jonas Andersson. Laget hade knappt någon hemmapublik och med ett ungt lag med en, då oprövad, coach i form av Lars-Erik Esbjörs blev det mycket individuellt lir och lite oseriöst runt omkring med krogrundor i Slapshot-stil. Att Hanhals ramlade ur Div 1 Södra bidrog till att Leche ville pröva lyckan på annat håll. Ketola försvann till Brynäs, Heed till Södertälje, Witehall till Leksand via Oskarshamn. Jonas Andersson hade bud från Vita Hästen. Mats Hallin, stark man då i storsatsande IK Pantern, hade sett det han behövde för att locka både Leche och Jonas Andersson till Malmöklubben sommaren 94. Det blev en bra och rolig tid inte minst hockeymässigt men även socialt att komma till en ny stad. Pantern samarbetade med Malmö IF och spelare gick mellan föreningarna titt som tätt: Petri Liimatainen, bröderna Pauna, Peter Imheuser, Johan Norgren, Daniel Jardemyr, Jens Hemström, Pecka Wennberg, Patrick Aronsson och Fredrik Johansson bla var inga dåliga spelare. Man nådde Play Off 2 där man inför ca 3500 åskådare i Malmö Isstadion drog kortaste stråt mot Boden. Tyvärr höll bara satsningen i 1 år då man förköpte sig och Coach Hallin flyttade. På försommaren 95 köpte Boden över både Leche och Jonas Andersson i ett paket från Pantern. Att flytta till Malmö från Göteborg var helt okej men Norrbotten!?! Bodens IK hade varit 1 mål ifrån Elitserien våren 94 (Ulf Sandströms straffmiss mot Rolf Ridderwall i AIK). Laget vimlade av stjärnor: Olow Modig, B-O Karlsson, Vesa Kangas, Mikael Kraus, Robert Wallmark, Kari Jaako och Igor Vlasov bla. Hela bygden krävde ett avancemang. Leche och Jonas som delade lägenhet gick en datautbildning vid sidan av för att slå ihjäl dötid. Leche var den utav de två som det gick bäst för. Han gnuggade på i andra linan medan Jonas led av ljumskproblem, längtade hem och spelade bara sporadiskt. Det blev en fiaskosäsong sett till vad laget presterade. Man infriade inte de högt ställda förväntningarna och missade Allsvenskan där allt tog slut en kylslagen vårdag i Pinnbackshallen mot Arlanda i Play Off 1. Kung-Leche hade visat upp sig i norr och att det blev IF Björklöven sommaren 96 berodde mycket på att gamle kompisen Jäger från Hanhals flyttat tillbaka till Umeå och gick, via sin farsa Rolf Jäger (dåvarande Sportchef i Löven), för att knyta till sig Christian. Löven hade gjort ett succé-år 95 och helt otippat gått till kvalserien. Flytten till Umeå blev en riktigt seriös satsning att nå Elitserien för Leches del. Det var en storklubb han hamnat i. Traditionstyngd givetvis med SM Guld 87, stort kansli, fystränare etc faciliteter. Leche började studera Ekonomi på Universitetet då han garanterats en högskoleplats vilket ingick i kontraktet. Här trivdes han utmärkt. Han träffade sin nuvarande sambo, blev utsedd till Assisterande Kapten och avancerade till Elitserien redan andra året 97/98. Man åkte ur direkt med ett för dåligt lag. Tränaren, Lars Molin, coachande Leche som kanonmat i 1:a linan tillsammans med Johan Boman, Lars Briell och backarna Fredrik Bergqvist, Mattias Hedlund. Det blev dock mycket speltid och kaptensbindeln kom när Jensa Öhman valde att flytta hem till Ö-Vik och demontränaren John Slettvoll kom tillbaka till klubben efter ett par framgångsrika år i Schweiz. Slettvoll ville satsa på Leche som funderade på att flytta då både Södertälje och AIK var intresserade, men stannade kvar och spelade Norra Allsvenskan som bytt utseende sedan det senast begav sig. Man spelade omgående sig tillbaka till Elitserien med en Alexander Beliavski i högform. Den andra Elitsejouren blev ungefär som den första. Laget var bättre på pappret. Tjecken Marian Kacir, Daniel Wågström mfl gladde den annars ganska kräsna Umeå-publiken. En höjdpunkt var Färjestad borta. Leche blev bänkad i sista perioden. Man hade inte vunnit många bortamatcher och laget sladdade rejält i tabellen. FBK ledde med 3-2 och slog icing med 19 sek kvar att lira. Löven satsade allt framåt och Leche tittade på Coachen och sa något i stil med: ”Jag är sugen på teken!”. Leche går in möter Mattias Johansson och vinner tekningen klockrent bak till Stefan Mattsson som skjuter en direktare rakt upp i krysset, hur grymt som helst! Man räddade en poäng borta mot serieledarna! Annars var det lite upp och ner. Petter Rönnqvist kom in efter jul och släppte 11 puckar förbi sig i Scandinavium när hela Leches släkt satt på läktarn. Det var en kväll då Kristian Huselius gjorde 3+3! Löven åkte ut i kvalserien igen. Slettvoll avgick och Randy Edmonds var på väg in med en massa Jänkare så Leche flyttade till Stockholm sommaren -01 på vinst och förlust. Han var klar med Umeå. Leche var i kontakt med SSK igen där gamle Pantern Coachen Mats Hallin ville ha honom. Problemet var att han nu räknades som Elitseriespelare vilket skulle innebära en prislapp på ca: 400 000 kr. För dom slantarna kunde man få en rutinerad finne resonerade man då, så det blev ingen affär. Christian var uppe och snackade med Ronny Glysing och Järlefeldt men kände att Hammarby inte var tillräckligt intresserade för att skriva kontrakt. Tiden gick och ingenting hände. Christian undrade var han skulle spela då Agenten Gunnar Svensson hittade en öppning i Frankrike. Les Gothiques Amiens behövde en center inom 4 dagar. Leche tackade ja omedelbart och en vecka senare skrev även Fredrik Bergqvist på. En spelare som Leche lirat i samma femma som i 5 år i Björklöven. Mikael Burakowsky var den tredje svensken i laget. Karriärsmässigt blev det den bästa säsongen med 38 poäng på 32 matcher. Ligan var oerhört ojämn där lagen hade riktigt bra 1:a femmor med desto sämre 3:e-4:e formationer. Dåliga träningar och mycket frihet med ett krav att producera varje match. Var vad som gällde. Leif Boork knöt till sig Lechtaler direkt han kom hem från Frankrike. Boorken berättade om AEG-Satsningen och att det blev Bajen till slut är ingenting som han har ångrat. Direkt utnämnd till Ass Kapten, mycket speltid och en nytändning gör att Christian Lechtaler idag är mycket uppskattad såväl i omklädningsrummet, på isen som kansliet där han numera skriver sina tisdagskrönikor. K som i Kung, C som i Cool: Christian Lechtaler - King of Kings. /Magnus Landström. - Överraskningarnas lag -(11 november 2003)Hejsan! Tillbaka igen efter en veckas träningsläger. Jag får passa på att tacka för dom varma orden gästkrönikören sa om undertecknad, lite i överkant kanske? Nu när vi är inne i novembermörkret är det dags att summera säsongen hittills. På sju-åtta veckor har vi i bästa NHL-tempo avverkat hela 19 omgångar. Utöver matcherna har vi också avverkat en hel del träningar både på isen och i styrkelokalen. Därför kändes det extra skönt att få en ledig helg inför fortsättningen av serien. Jag tycker att vi i Bajen hittills har införlivat de förväntningarna som ställdes på laget inför säsongen, både från media och från oss själva i laget. De enda som verkar vara missnöjda med oss är publiken som lyser med sin frånvaro, eller är vi för överlägsna? Vi tog serieledningen direkt och har vägrat att släppa den. Detta är något vi kommer att spela för under de resterande 13 matcherna. Det är alltid extra glädje och en framtida energikick att vinna en serie! Det finns några lag som har överraskat i serien, både positivt och negativt. Mest positivt måste vara Piteå, ett lag som jag varnade för i höstas. Laget som bygger sitt spel runt sin första femma med skyttekungen ”Bella” Berglund i spetsen och gamle storbacken Igor Matuschkin. Frågan är om laget kan hålla undan från besvikelsen AIK i kampen om en SuperAllsvensk plats. AIK, laget som jag hade givet bland dom ”fyra” har haft stora problem både på och utanför isen. Frågan är om Gnaget orkar mobilisera den kraft som krävs för att gå vidare? En annan liten överraskning är Sundsvall som till slut verkar ha lyckats ta sig vidare till SuperAllsvenskan. Laget har spelat mycket bra, framförallt på hemmaplan. Bra på hemmaplan har även Löven varit hittills i år med bara ett fåtal förluster i Umeå Arena, men desto fler på bortais. Jag tycker ändå att laget gjort det bra hittills, att förlora ett flertal spelare år efter år och fortfarande vara med och slåss om en plats bland de ”fyra” är starkt. Desto svagare har Nyköping varit. Återigen missar laget SuperAllsvenskan och den nya ishallen kommer nog inte att bli fullare med tiden, snarare tvärtom. Teg och Vallentuna har spelat på efter sina resurser, vilket innebär att deras serie startar efter jul. Matcherna innan jul är en förberedelse av träningsmatch-karaktär för vad som komma skall i fighten om nytt kontrakt. Jag undrar om besvikelsen Huddinge skall bli indragen i den striden? Laget har haft en mycket tung höst. Detta unga lag som jag i viss mån varnade för framförallt på hemmaplan, har misslyckats. Ett lag som har lyckats är Almtuna. Laget spelar en snål kontringshockey och har litat mycket på Djurgårdslånet Petter i mål. Jag tror definitivt att laget är här för att stanna och det gäller att se upp med Almtuna i fortsättningen. De två norrlagen Boden och Skellefteå har inte överraskat, vare sig positivt eller negativt. Skellefteå är det topplag som alla har väntat sig och kommer att bli och räkna med när det drar ihop sig till våren trots förlusten av Näsvall, vi alla undrar vad som hände där egentligen? Boden är lika bra som väntat, eller så dåligt som väntat. Det kommer ta flera år om Boden någonsin kommer att få ett topplag igen. Jag tror att Bajen, Skellefteå och Sundsvall är klara för SuperAllsvenskan. Med sig kommer lagen att få Piteå eller AIK. Frågan är om Piteå skall orka och om Gnaget kan få ordning på sitt spel/ekonomi? Utöver tabelläget har det rullat på som vanligt. I omklädningsrummet är det fortfarande ”Lugna favoriter” som gäller på Torsdagar. Senast med Elias och Henkes favoriter ”Eternal flame” med Bangels och Eva Dahlgrens ”Himlen runt hörnet”. Pingisturneringarna har duggat tätt till Barkis måttliga glädje. ”Rovdjuret” har arbetat sig tillbaka efter en djup formsvacka med bland annat förlust i pingis mot Pingislagkaptenen. Gösen och Henke har däremot visat att det finns en framtid som dubbelpar efter hockeykariären. Gösens defensivspel och ”Henke-Hammer” är ett vida begrepp. Till fikagruppens glädje har det varit en härlig kontinuitet på lagets fikaintag. Detta kanske är grunden till framgång, harmoni! På tal om fikagruppen så har Töyrä jobbat stenhårt för att få ett ”try-out” kontrakt, vilket kan komma i framtiden. Vi har också under hösten fått en värdig bärare av tungviktsbältet; Stefan Björk. Efter en smått klassiskt fight mot Niko Haltunen i Nyköping är Björken obestridlig titelhållare tillsvidare. Elias och Barkis är kanske sugna på ett eget ”bälte”? Under de resterande omgångarna fram till jul kommer vi köra på som under hösten. Hägga kommer tillbaka efter flertalet skador och kommer att ”frälsa” publiken i Hovet. Vår nya back från Polen kommer att bli bättre och bättre, om det går att bli så mycket bättre? Adam kommer att bli grym! Vi ser alla fram emot resten av matcherna och svaret på alla frågor. Nästa vecka kommer en krönika av fransk karaktär. Glöm inte julbordet på Hovet innan derbyt mot Gnaget den 3 December. - Året i Frankrike -(18 november 2003)Bonjour fans hockey sur glace! Återigen tack för alla mejl, temperaturen verkar stiga i norr. Era frågor angående Boork kommer att besvaras senare. Den här veckan reser vi knappa 200 mil sydväst, till Frankrike. Jag skall försöka guida er i en snårig hockeydjungel i vinet och ostarnas land. Häng med! Jag kom ner till Frankrike och Amiens i början av augusti, helt ovetande och spänd på vad som väntade mig. Amiens en stad 10 mil norr om Paris med dryga 120 000 invånare och provinsen Picardies huvudstad. Staden som härjats hårt både under första och andra världskriget är mest känd för sin katedral, Europas tredje största. Historien förtäljer att Hitler skonade denna byggnad för att få lycka under kriget, vilket snarare uteblev. Idrottsintresset i Frankrike är otroligt stort, framför allt är det fotboll och rugby som gäller. Hockeyintresset är väldigt varierande. Det är främst ett regionalt intresse för hockeyn i vissa delar av landet. I norr finns en genuin hockeytradition med lagen, Amiens, Brest, Caen och Rouen. Runt Alperna i söder har vi lagen, Anglet, Grenoble, Mulhouse och Tours, övriga delar av landet vet knappt att sporten utövas överhuvudtaget. Hockey influerades tidigt av Fransk-Kanadensare som kom till Frankrike både som spelare och ledare. Under den senaste 10-års perioden har spelstilen förändrats till en mer teknisk och fartfylld hockey, detta tack vare alla finnar och svenskar som gjort stora intryck i den Franska hockeyn. Eftersom varje lag får innehålla fem ”importer” påverkades lagens spel av sina utlänningar. I flertalet lag var det finska spelare som dominerade importantalet. Vi i Amiens hade en finsk spelare och tre svenskar. Utöver mig var det Fredrik Bergqvist och Micke Burakowski, Fredrik spelar idag i Skellefteå och Micke i den Danska ligan. Utan att överdriva tillhörde vi de bättre spelarna i ligan. En liga som då innehöll endast 8 lag och där kvaliteten varierade kraftigt. De bättre lagen skulle komma i nedre halvan av Norra Allsvenskan. Problemet för lagen var att bredden saknades helt. Varje lag hade en skaplig första femma, som förväntades spela 25-30 minuter varje match. Andra femman var ok och tredje spelade knappt. Fjärde då? Det fanns ingen fjärde femma, vilket ledde till att vi var ganska lite folk på träningarna. Vilket i sin tur resulterade i att träningarna blev därefter. Förutsättningarna fanns i Amiens, bra ishall som rymde 4500 personer och det var alltid 3000 på matcherna. Egen träningsrink och styrkelokal. Denna styrkelokal som användes mycket sporadiskt. Under mina 9 månader i Amiens hade vi inte ett enda obligatoriskt fyspass, vi importspelare körde givetvis extra ett par gånger i veckna för att hålla uppe tonusen i musklerna. Eftersom det bara var 8 lag i serien spelade vi endast 32 matcher på hela säsongen, utan slutspel. Laget som vann serien vann titeln. Vi i Amiens ”floppade” lite med en tredje plats. Vi vann för lite bortamatcher, dessa matcher var ett slag i sig. Vi åkte buss till alla matcher oavsett avstånd. Till Anglet, en resa på 11 timmar enkel väg åkte vi på kvällen innan. Kom fram lagom till frukost, en promenad och lunch för att sedan riva av en match. Det gällde att hitta ”knappen” och trycka på den innan nedsläpp. Mat i samband med resorna kunde urskilja sig från vad vi är vana vid här hemma. Frukosten var alltid baguette med marmelad. Efter matcherna fick vi matlåda i bussen, vilken innehöll kallskuret och en brie ost. Till detta fick man en baguette och två-tre Stella Artois. Det tog ett tag att vänja sig, men visst finns det saker som var bra, riktigt bra. Under vintern var det aldrig under 10 grader, vi kunde spela golf på Lucia (13 dec.). Vi var alltid lediga två dagar i veckan och det tog bara en timma att åka till Paris. Jag ångra inte en sekund att jag prövade ett år utomlands. Man lär sig alltid något. Nästa vecka kommer jag att försöka svara på era många mejl angående Boorken. - Boorken in på bara skinnet -(25 november 2003)Äntligen är det dags för mig att försöka besvara alla era frågor kring Boorken. Först vill jag tacka er för alla intressanta mejl och era frågor. Merparten av de frågor jag fått under dessa veckor har rört Boorken. Det verkar finnas ett enormt intresse hos er runt honom. Boorken har en komplex roll i dagens Bajen, han är sportchef, tränare och coach. Som sportchef har han det yttersta ansvaret för den sportsliga biten i företaget. Vilket innebär scouting, värvning av spelare och givetvis det sportsliga resultatet. Ett väldigt tidskrävande jobb då det gäller att kartlägga en mängd olika spelare och spelartyper för att utvärdera dessa och ta reda på vilka som passar in i laget. Just sammansättningen av laget är både svårt och spännande. Du vet aldrig resultatet förrän i efterhand. Nu har lagen möjlighet att värva och sälja spelare fram till den 31 januari, vilket gör att sportchefens jobb håller på under hela säsongen. Ett exempel på detta är Adam Borzecki, en spelare som vi kommer att ha mycket nytta av i år. Han anslöt till laget i september och kom närmast från den Tyska ligan. Rollen som tränare delar Boorken med Daniel Broberg, där Danne ansvarar mer för den fysiska biten och Boorken för den taktiska. En vanlig uppdelning i dagens hockey där hela träningsbiten blir för stor för en person. Träning innebär inte bara traditionell isträning utan innehåller flera bitar, uppvärmning, styrketräning, streching, power-play, box-play, teknik, osv. Det skulle kunna bli ett för stort område för en person att leda, därav uppdelningen mellan Boorken och Danne. Coachningen av laget under matcherna leder också Boorken. Det innebär att ta ut laget, sätta ihop femmorna och tala om vilka spelare som skall in på isen. Utöver detta måste laget ledas under matchen. Felaktigheter måste tillrättaläggas och motståndet måste analyseras på kortast möjliga tid. I dagens täta och tuffa hockey kan det vara dom små detaljerna som avgör hur en match slutar. Matchen kan stå och väga, rätt drag av coachen kan få matchen att vippa över till vår fördel. I täta matcher är det ofta de små detaljerna som avgör. För att kunna utföra sina uppgifter på bästa sätt är det ofta en fördel med erfarenhet. Boorken har under en 30-års period samlat på sig erfarenheter från klubbar runt hela vårt land och även utomlands. Resan började i Bajen för att sedan gå vidare; Djurgården, Tre Kronor, Mora, Frölunda, MoDo. Det har också blivit en sväng utanför våra gränser med det Norska landslaget och om jag inte missminner mig även SM-ligan med HPK. Cirkeln sluts igen i Bajen. Utöver detta har Boorken under åren medverkat i media i olika sammanhang utanför hockeyn. Under 80-talet som en hörnsten i Nöjesmasakern med Björn Skifs, Åke Cato och Sven Melander. Jag tror även att det finns en filmsnutt från 70-talet där Boorken hade en biroll. Vi har under senare år kunna följa Boorkens krönikor i Expressen, eller som expert under Hockey-VM i TV 3. Vid sidan av hockey finns ett genuint intresse i att samla på vykort och Höganäskrukor. Jag hoppas att denna beskrivning svarade på de flesta frågor. Och som ni vet är Boorkens uppdrag; att föra tillbaka Bajen till Elitserien. Ha det bra. - Förslag på nytt seriesystem -(2 december 2003)Hejsan! Hoppas allt är bra med er där ute i hockeyvärlden. Vi i Bajen är på väg tillbaka efter debaclet förra helgen uppe i norr, med två torskar. Det enda jag har att säga är att det inte kommer hända igen. Den här veckan kommer jag att lämna det optimala förslaget på hur serieindelningen egentligen borde se ut. Ämnet är för närvarande kanske det hetsate debattämnet på länge i hockey-Sverige. Hur många lag skall det vara, i vilken serie, ska man kunna åka ur och hur ofta skall lagen mötas? Frågor som får tillvaron för den inbitne, att stanna upp totalt. Därför har jag valt att lämna den ultimata serieindelningen. Senast seriesystemet gjordes om var inför säsongen 95/96. Då kunde inte de två bottenlagen i Elitserien åka ner i Allsvenskan efter jul, utan först till Kvalserien under våren. Detta för att skydda Elitserielagen och försvåra ett avancemang för de Allsvenska lagen. Jag förmodar att idén kläcktes av dåvarande ordförande i ishockeyförbundet, Richard Fagerlund för att främst skydda ”sitt” lag SSK. Det roliga i kråksången var att två år senare lyckades ändå Löven spela SSK ur Elitserien. Om en stängd Elitseries vara eller icke vara har det spekulerats flitigt om i media under senare tid. En stängd serie funkar inte i Sverige. Den svenska idrottstraditionen med lagidrott och seriesystem är uppbyggd på möjligheten till avancemang och risken att åka ur. Varje år spekuleras det vilt i supporterleden om vilket lag som skall åka ur eller gå upp... Utan denna nerv skulle det bli en snabb död på svenskheten inom hockeyn. En professionell-, kommersiell- och stängd liga passar inte här i Sverige. Vi vill känna möjligheten, osäkerheten och nerven inför varje seriestart. Mitt förslag är således: Elitserien bör innehålla 14 lag. Det blir en utökning med två lag, vilket jag tycker det finns tillräcklig med underlag för. Både vi i Bajen, Skellefteå och Rögle har alla förutsättningar till att klara rollen som Elitserielag. Det är inte bara den sportsliga biten utan även hur föreningen fungerar, arenans kapacitet och publikunderlaget. De 8 främsta lagen går till slutspel. Lag 9-12 har spelat färdigt. Lag 13 i Elitserien går till Kval, och seriens sista lag åker ur. Alla lagen möter varandra hemma/borta i dubbelmöten, det blir 52 omgångar. SuperAllsvenkan blir permanent med 16 lag. Även här möter alla varandra hemma/borta i dubbelmöten. Vilket blir 60 omgångar. Vinnaren i serien går direkt upp i Elitserien. Lag två möter Elitseriens lag 13 i Kval om bäst av 5 matcher, vinnaren spelar nästkommande säsong i Elitserien. Lagen 3-14 hänger kvar medan lag 15 och 16 åker ner i Division 1. Division 1 serierna delas upp i fyra serier, norr, söder, väst och öst. Varje innehåller 10 lag där de två främsta går till en Superetta efter jul. De två topplagen i Superettan går upp i SuperAllsvenskan. Krångligt!??  Jag hoppas ni kunde hänga med i alla turerna, nästa vecka är det dags att stämma av läget i serien. - Sammanfattning av grundserien -(9 december 2003)Hej, igen! Höstsäsongen börjar lida mot sitt slut och det är på tiden att stämma av läget och se vad som hänt under hösten. Jag måste också passa på att tacka för alla seriesystem-förslag. Ett tips, skicka dom direkt till Svenska Hockeyförbundet! Vad har hänt under hockeyhösten -03? Jag passar på att stämma av serien trots att det är två omgångar kvar. Det är först och främst fyra lag i den Norra Allsvenskan som har överträffat resterande lag, Hammarby, Skellefteå, Vallentuna och Teg. Inget av dessa lag har överhuvudtaget något i denna serie att göra. Hammarby och Skellefteå är alldeles för överlägsna. I det långa loppet finns det ingen utveckling och utmaning till dessa lag i nuvarande serie. Vi får hoppas att SuperAllsvenskan kommer att bjuda på hårdare motstånd. Beträffande Vallentuna och Teg kan jag bara säga; Lycka till i kvalet! Jag förmodar att det inte finns några lag underifrån som kan vara med och hota den Allsvenska platsen, men vi får se. I vilket fall är dessa båda lag på tok för dåliga för nuvarande serie. Seriespelet fram till jul blir bara en lång försäsong inför kommande kvalspel. Detta inspirerar varken spelare, motståndare eller publik. Jag vill också passa på att gratulera Sundsvall och Piteå för att ha överträffat sig själva och gjort det riktigt bra hittills. Några lag som varit tvärt om är Nyköping och AIK. Återigen har lagen misslyckats. Skulle Piteå nu i sluttampen sno den SuperAllsvenska platsen från Gnaget vore det ett totalt fiasko för Gnagarna. Jag blir inte längre förvånad att Nyköping återigen misslyckas, känns som att laget saknar vinnarinstinkt. Övriga lag har presterat ungefär som väntat, några succéer varvade med miserabla insatser. Ungefär som det brukar vara alltså. I laget har det hänt ett och annat. För tillfället är halva truppen däckad av influensan. Under en träning (lördags) var det endast 12 utespelare av 22 på isen och vi saknade också tränare. Henke passade på att visa stora egenskaper som en blivande stor-tränare. Se upp Hardy! För övrigt har vi släppt Fernholm till Djurgården, det verkar vara för resten av säsongen nu när han dominerar i Elitserien. Skillnaden kan inte vara så stor? Ferna är fortfarande skyldig oss en juicepress, hoppas han håller vad han lovat?? En annan gammal legend, Liberg, dök upp på en träning. Han var nygipsad efter ett armbrott. Det vore ruggit kul att få möta Liberg och Halmstad i SuperAllsvenskan, lycka till Liberg och krya på dig. Fikagruppen passar på att tacka Björk för att under en Norrlandsturné upptäcka att flertalet av Bajenlirarna var sena till en bussavgång. Vilket i sin tur ledde till kollektiv-bakning. Bajen hockey bjuder på nybakat i omklädningsrummet varje dag fram till jul! Vissa tungfotade spelare borde nog se upp. Vad har vi att vänta oss framöver? Givetvis kommer det bli en krönika som skall avhandla SuperAllsvenskan grundligt. Jag kommer både att kolla in motståndare och städer men det blir inte förrän efter nyår. Ett tips inför SuperAllsvenskan, kolla in Bajens nummer 14. Johan Hägglund kommer att, efter alla skadeproblem under hösten, vara lagets viktigaste spelare i SuperAllsvenskan. Kom ihåg vem som tipsade! Nästa veckar lackar det raskt mot jul och jag kommer naturligtvis passa på att dela ut julklappar till spelare och ledare i Bajen. - Juklappsutdelning -(16 december 2003)Då var det bara en dryg vecka kvar till doppare-dagen! Alla Bajen-spelarna ser fram emot ett par dagars ledighet som förhoppningsvis skall innehålla mycket vila och en hel del gott att äta och dricka. Julen brukar ju vara ett enda långt frosseri i god mat och gott att dricka. Efter denna långa höst med mängder av matcher och framförallt träningar tycker jag att vi är väl värda denna vila. Det är ju viktigt att vi kommer rejält taggade till SuperAllsvenskan. Innan vi skiljs åt inför helgerna tänkte jag passa på att dela ut julklappar till spelarna och ledarna i laget. God jul önskas… Olow Sundström: Frisyrgelé - har hockey-Sveriges mest välkammade lugg. Carl-Johan Klint: Ett skivkontrakt - efter förra årets jul-karaoke är detta ingen överdrift. Johan Ejdepalm: Djurhud - den anonyma trummisen kan behöva nya trumskin. Mattias Nilsson: Tur - har haft de flesta skador. Elias Abrahamsson: Hårnät - kan bli den nya trenden bland backarna. Jonas Götberg: Pingisbord - passar perfekt i garaget och träning ger färdighet. Stefan Björk: Säsongskort Bajen fotboll - har fortfarande inte sett en hel fotbollsmatch live. Ville Söderlind: Får ingen julklapp i år! Daniel Holmström: Handsfree - snackar mer i telefon än med oss andra. Adam Borzecki: Svenskt medborgarskap - platsar lätt i Hardys trupp. Linus Stensson: Golfbollar - slog bort alla i somras. Andreas Paulsson: Mobilbatteri - har i dagsläget Sveriges sämsta. Henrik Nilsson: CD-skiva lugna favoriter - den gamla är sönderspelad. Jimmie Kraft: Elitseriekontrakt - det är annars bara frågan om när. Johan Hägglund: VIP-Kort på Garbo - behöver komma ut och kika lite i kvarteret. Johan Eneqvist: Stort visir - för att hindra svåra ansiktsskador. Mads Hansen: Stockholmskarta - det kan vara svårt att hitta från norr till söder. Daniel Rafner: Koppel - till alla vovarna. Marius Trygg: Mobiltelefonspel - spelar hela tiden. Stefan Töyrä: Korsordslexikon - för att spara lite tid. Robert Kimby: Körkort - enda chansen. Niklas Barklund: Tid - dygnet räcker inte till. Daniel Broberg: Cykelbyxor - sliter ut ett par i månaden. Mikael Lundström (mtrl): Glesbygdskavaj - för att hålla värmen uppe i Luleå under jul. Hans Hansson (mtrl): Näsplåster - lindrar mot snarkningar. Christian Gunterberg (mass): Toppluva - har inte ett fjun på skallen. Leif Boork: Rattmuff - för att hålla händerna varma mellan Dalarna och Stockholm. Jack Persson (reseledare): Megafon - det är inte lätt att göra sig hörd bland 25 hockeygrabbar. Från Tomten. Jag tackar för en intressant höst med många intressanta och kloka mejl. Krönikan kommer att vara tillbaka efter helgerna, närmare bestämt den 6 januari 2004. Jag kommer direkt att kasta mig över de SuperAllsvenska lagen och försöka tippa utgången av serien. - SuperAllsvenskan -(6 januari 2004)God fortsättning på det nya året. Jag hoppas att julen har varit god mot er alla. Själv har jag hunnit ner till ”framsidan” för att ladda batterierna inför SuperAllsvenskan med saltvatten och hårda vindar. Det känns oerhört inspirerande att börja den nya året med en ny serie och till viss del nya motståndare. Den här veckan skall jag försöka mig på att kartlägga motståndarna och att ranka lagen. En sak är säker, årets upplaga av SuperAllsvenskan kommer att bli den jämnaste någonsin. Det finns flera lag som kan överraska och jag hävdar bestämt att alla lagen i serien är mycket starka hemma. Förmodligen kommer varje match bli av ”play-off”-karaktär. 1. Hammarby Det behövs ingen närmare förklaring. Laget har det bästa materialet, ledare och organisation. Trots den långa transportsträckan under hösten har laget kunnat förbereda sig på ett bra sätt inför SuperAllsvenskan. Alla är friska och spelsugna. Kolla in: Johan Hägglund, efter en förstörd höst av skador och sjukdomar kommer Hägga att dominera våren 2004. 2. Skellefteå Västerbottens stolthet kommer givetvis att bli ett topplag. Likt Bajen har laget i lugn och ro kunnat förbereda sig. Det skulle förvåna mig mycket om Skellefteå inte tog en kvalplats direkt. Man har en dyr och bred trupp där det vimlar av utlänningar. Frågan är om alla spelare är beredda att sätta laget i främsta rummet? Av tradition brukar Skellefteå få problem när det börjar gälla. Kolla in: Johan Ramstedt, kanske seriens mest underskattade spelare. 3. Oskarshamn Kommer att bli seriens stora överraskning. Det finns inget lag som kommer att få det lätt mot Oskarshamn. Lagets styrka bygger på en stark defensiv där Leinonen har för vana att släppa in få puckar. Jag tror att laget kommer att bli en obehaglig överraskning för flera lag, framförallt hemma. Kolla in: Mikael von der Geest, stark och spelskicklig center närmast från LHC. 4. Sundsvall Nästa överraskningslag. Många tror att Sundsvall kommer att vara seriens stryklag, inte jag. Sune Bergman har fått ordning på ett av tradition ”tuta och kör”-lag. Laget är bra hemma och har ett fruktat power-play. Det som kan ställa till problem är ovanan att spela de här typen av matcher. Kolla in: Ivan Puncochar, stenhård back som är kuggen i lagets försvar. 5. Bofors Efter mycket om och men gick laget vidare till SuperAllsvenskan. Återigen var det nära fiasko. Laget har en förmåga att blanda lysande resultat med riktiga bottennapp, därav denna mittenplacering. Potentialen finns, frågan är bara om laget klarar att prestera det som behövs för att lyckas? Kolla in: Emil Kåberg, ingen fröjd för ögat men ruggigt effektiv. 6. Mora Dalarnas andra lag har återigen tagit sig vidare. Det vimlar av kunskap och kultur i Mora, men det kommer att bli tufft för laget att ta sig vidare. Laget har som oftast en förmåga att kunna slå vilket lag som helst, tyvärr lyckas man också att förlora mot desto fler. Det krävs något extra om man skall ta sig vidare. Kolla in: Patrik Ross, den gamle med den korta klubban och det hårda skottet. Utan Rossen skulle Mora aldrig tagit sig vidare till SuperAllsvenskan. 7. AIK Jag tror att Gnaget kommer att få det ruskigt svårt att ta sig vidare. Laget hade redan i höstas stora svårigheter och jag tror inte det kommer att bli lättare nu. Det känns som om hela organisationen i och kring laget är bristfällig. Skulle man missa att gå vidare är det ett av de största fiaskon i hockeyhistorien. Kolla in: Roger Jönsson, en av seriens mest konstruktiva spelare. 8. Västerås Ett f.d. elitlag som har kämpa sig tillbaka. Tyvärr för lagets del tror jag att man är ganska nöjd med att gått vidare. Det finns inget mer att ta ut under den här säsongen, men på sikt kommer VIK säkert bli att räkna med. Kolla in: Andreas Lindh, hårdförd back som älskar att sätta in fula tacklingar. Möjligheten finns faktiskt att jag kommer att få fel i vissa fall, men den som lever får se... Vi i Bajen är i alla fall redo för fight. Nästa vecka kommer det ett reportage inside-Bajen. Är det något speciellt ni vill veta är det bara att mejla. Glöm inte att gå på Hovet imorgon klockan 19.00. - Mardrömshelgen i Mora -(13 januari 2004)Förlåt! Vi ber om ursäkt för vår insats i Mora. Nu är vi nere på jorden igen efter brakförlusten borta mot Mora i söndags. Ingenting fungerade, men det kan ju inte bli sämre i alla fall. Förhoppningsvis blir det helt andra takter ikväll mot Gnaget, alla är riktigt revanschsugna och laddade. Direkt efter en sådan förlust vill man bara glömma eländet eller om det gått, spelat om matchen. Det känns skönt att nästa match kommer redan idag, relativt fort (2 dygn) efter missödet. Det är ganska lätt att man grubblar och försöker analysera vad som hände. Genom åren har det blivit en och annan sömnlös natt. Ta bussresan hem från Mora som exempel. Under de fyra timmarna sades det inte många ord i bussen, ingen nöjsescharter direkt. De flesta satt tysta var och en för sig och hade nog lite svårt att släppa vad som skedde tidigare under dagen. Det var inte vår första förlust och förmodligen inte vår sista heller. Det viktiga när man förlorar är att försöka ta lärdom av vad som hände. Ni undrar säkert vad som hände? Och jag har inget rakt svar. Det mesta gick snett. Istället för att grubbla för mycket får vi försöka ta med oss dessa erfarenheter och gå vidare. Vi tycker synd om er som åkte upp till Mora och stöttade oss. Vi kunde tyvärr inte bjuda på någon vidare underhållning. Men vi tackar för ert stöd och lovar bättring till nästa gång. För att anknyta till en modern dokusåpa; ”- Vi tog en sväng i ’gränslandet’ och skall aldrig mer tillbaka.” Citat. M. Sourra. Martin har för övrigt varit Töyräs slöjdlärare i mellanstadiet. Veckan i övrigt har varit desto positivare. Det brukar vara ganska uppåt inför en seriestart och vi fick rena drömöppningen hemma mot Sundsvall. Det har också varit fullt på fika-bordet under veckan. Kubanen fyllde 22 och bjöd på hemmagjord smörgåstårta, stort! Den var hur god som helst. Kubanen kanske försöker fjäska in sig i fikagruppen? Vi hade också ytterligare två födelsedagspojkar. Pojkar och pojkar!? Henke fyllde 34 år! Gubben håller än! Klintan fyllde 26 år och bjöd ”bara” på kladdkaka, fikagruppen börjar bli bortskämd. För övrigt har Pingiskaptenen och Rovdjuret krossat Osthyveln och Hammarn med 19-7 i pingismatcher. Nästa vecka är det dags för grabbarna bakom laget att kliva fram i rampljuset. - De anonyma hjältarna -(20 januari 2004)Tack för det underbara stödet i förra veckans derby. Helt suveränt! Vi spelare kände verkligen ert stöd och hoppas på en fortsättning. Trots att vi låg under nästan hela matchen kunde vi tillslut vända och vinna. Det känns som vi har ett psykologiskt övertag på Gnagarna. Det är inte bara publiken som ger oss spelare ett viktigt stöd, utan det finns en hel del andra som stöttar oss och hjälper till på olika sätt. Dom kanske inte alltid syns så mycket, men deras insats är inte att förringa. Den här veckan kommer jag att belysa dessa, till viss del anonyma, hjältar. Jag pratar om; Materialkillarna: De största hjältarna. Utan dessa skulle inget hockeylag fungera. De håller ordning, städar, slipar skridskor, lagar utrustning, tvättar, snyter vissa spelare och fyller vatten flaskor osv. Killarna gör helt enkelt allt. Det blir sena kvällar, långa resor och tidiga mornar. Men dom klagar aldrig. Mikael Lundström, den tysta norrlänningen som oftast låter handling tala framför ordet. Han skippar skitsnacket och får saker gjort. Micke är för övrigt nybliven pappa till en liten dotter. Har ni några namnförslag är det bara att mejla in. Micke är också hedersmedlem i fikagruppen, då han har oanade kontakter bland diverse grossister. Det måste också vara tufft att både göra spelarna nöjda, med alla deras materialkrav, och samtidigt få pengar till budgeten från sportchefens kassa. Micke löser de flesta problemen, då han har gått i Greppas och Curt Dahlgrens materialarskola. Hasse Hansson, Mickes motsvarighet. Kan konsten att ryta till i tid och otid. Det finns ingen spelare än som inte har fått smaka på Hanssons medicin. Det är framför allt de yngre killarna som ”pappa” Hasse brukar gilla att fostra. Hasse är en allkonstnär, det finns inget Hasse inte har gjort. Han har varit lastbilschaffis, sjöman, boxare, säkerhetschef och kock. De enda som saknas är golfspelare men det är på gång. Hasse och Eva skall förmodligen till våren ta grönt kort. Hasse största problem är snarkningarna. Han snarkar så mycket att han själv vaknar, vilket måste vara fruktansvärt jobbigt i längden... stackars Eva. Massör/Kiropraktor: Håller uppe den fysiska statusen på spelarna, kanske mest på de äldre. Det skall knådas, sträckas och knäckas. Utan deras hjälp skulle inte vissa (äldre) spelare kunna vara med överhuvudtaget. Christian Gunterberg, en grubblare som värnar om det mesta. Alla är lika mycket värda, ålder då? Sprider alltid ett lugn och harmoni kring sig, nog så viktigt i dagens stressade samhälle. Cricke har fortfarande en hel del att lära angående hockeyns ädla konst. Sebastian Bak, benknäckare av klass. Senaste nyförvärvet från Vallentuna som skall hålla oss spelare i trim. Sebbe med ett brinnande hockeyintresse kommer att lyfta laget ytterligare till en ny nivå. Det finns säker flera andra glömda hjältar som jag missat. Mejla gärna in egna åsikter. Nästa vecka kommer jag på begäran att göra ett lexikon för alla konstiga namn och uttryck som brukar dyka upp i krönikorna. - Lechikon -(27 januari 2004)Hallå alla hockeyfans! Ytterligare en vecka har passerat och jag vill återigen tacka för alla mejl. Den här veckan kommer jag att på begäran från er, skapa ett lexikon. Där alla smeknamn och konstiga ord förklaras. Givetvis kommer listan att fyllas på med tiden, då nya ord eller namn dyker upp. Har ni själva några förslag, tveka inte! Skicka ett mejl. LECHIKON
Hoppas ni får stor nytta av detta lexikon. I nästa krönika kommer jag i dessa dokusåpatider att skicka spelarna till olika passande dokusåpor. Det kan bli mycket intressant, har ni egna förslag så mejla gärna. Då vi gör ett uppehåll i serien gör även krönikan det. Nästa krönika kommer därför den 10 februari, vilket för övrigt är undertecknads födelsedag! - Bajens dokusåpastjärnor -(10 februari 2004)Mitt i SuperAllsvenskan! Ömsom vin, ömsom vatten. Vi blandar resultaten men ligger ändå i toppen av tabellen. Jag tycker det visar att det finns en styrka i laget. Under förra veckans träningsläger har vi gjort allt för att få bitarna att hamna på plats och så att vi kan avsluta serien på bästa sätt. Den här veckan har jag tänkt att i dessa dokusåpa-tider ”casta” truppen och skicka vederbörande till lämplig dokusåpa. Det finns mycket skådespelartalang i det här laget. I och för sig ställer inte dokusåporna vidare högre krav, som Olivier (Big Brother) hade sagt – ”Varsågod”: Bachelor: Ville, ungkarlen med den speciella modellminen. Kommer under roscermonin att få de knackiga tjejerna tårögda. Bachelorette: Vi skickar singlarna, Hägga, Nille och Ville att tampas om att fånga den rätta, eller? Ingen av dom brukar ju lyckas. Big Brother: Ville igen, BB-Ville med hela Svenska folket. Älskar att reta, störa och psyka andra. Det skulle bli stor tv-underhållning med sprit, sex och tårar. För att öka programmets seriösitet skickar vi även Adam. Av tradition skall det vara någon från ett icke-nordiskt land och Adam som är ett stort BB-fan passar perfekt. För att underlätta för tittarna och för Adam, plus att deltagarna skall må bra kommer även Sebban att få tillträda huset. Sebban kan utöver svenska, tyska, engelska, franska även polska och kommer därför fungera perfekt som tolk till Adam och kan lösa upp deltagarnas mest svåra knutar. Camp Molloy: Tre givna deltagare i detta mandomsprov. Linus, skägget kommer att vara där inom en vecka. Jimpa, tjurigare och bättre tränad finns inte. Marre, norskviking med superfysik, en given vinnare. Charter: Som van reseledare har vi Klintan. Och som den mest uppskattade charterresenären alla kategorier, Rovdjuret. Han klarar av att spela strandfotboll i timtal och efter det dra igång ett rejält partaj. Hasse åker också med som gästen med de höga kraven. Hasse kan konsten att säga vad han tycker. Djursjukhuset: Raffe, har vanan inne efter mängder av timmar på hunddagiset. Det kan bli en egen dokusåpa i framtiden, om klockan ringer i tid. Som stöd får Raffe den empatiske massören Cricke, en djurens vän. Fame Factory: Berts egen nöjesfabrik kommer att gästas av ena halvan i Chris & Gino, Heino himself. Efter några veckor i fabriken kommer Heino vara en fullfjädrad Fame Factory-pojke med ytterligare karriärmöjligheter utöver målvaktsjobbet, modellandet och skådespelandet. Vad månne bliva! Farmen: Jannes arvtagare är given, Naken-Olie! Kommer direkt att kunna ikläda sig rollen som naturist och ingen kommer att vara besviken, framför allt inte ”djuren”. Till sin hjälp på ”landet” får han två lantisar, en arbetsnarkoman med en stor herrgård i Uppsala, Gösen. Den andre, Aragon-look alike, urstark storbonde direkt från Västervik, Ragge. Dessa tre musketörer kommer att styra Farmen likt Blondie, Özkan och Qristina. Gladiatorerna: Störst, starkast och tuffast. Gladiatorerna Elias, Barkis och Sellgren, ingen utmanare i hela världen kommer att kunna forcera dessa bestar. Som utmanare skickar vi den ende med det riktiga gladiatornamnet, Ladhe. Uttalas i detta sammanhang Lade [leijd]. Gladiator redo! Lade redo! Harem: Två singelkillar får chansen igen, Hägga och Nille. Hägga kommer att försöka spela ointresserad och svårfångad, men i det lugnaste vatten... Nille däremot kommer som den Vallentuna-”spelare” han är, att köra på. Se upp! Master Plan: Kanal 5’s fiaskoserie behöver lyftas. Vi skickar Homer, lagets ansikte utåt. Expert på att hantera mobiltelefonen och orientera sig i stan. Nisse åker också med, då i detta fall för att få en skymt av stan utanför Huvudsta. Popstars: Ett blivande pojkband är fött! Hovet Boys, Klintan på sång, Hägga på gitarr och Kubanen på trummor. Under den första audition bör det letas efter en basists, sen kommer småflickorna att vallfärda till Hovet. (Dom också?!) Radio: Vi har två mediavana chefer som är givna. Boorken och Stellan, vill göra bra reklam och passar bättre i radio än i rutan. ”The video kill the radiostar”. Som ankare i studion har vi den välartikulerande Jack. Jacken är van att göra sig hörd i ”mediabruset”. Robinsson: Givetvis skickas favoriten, Sourra-kopian och Kirunasonen Töyrä dit. Kommer han att klara tävlingarna? Töyrä har under månaderna innan avresan till Tengah legat på träningsläger i Skellefteå, hos sin personlige tränare Pasi Moustonen. Vi får se om det hjälper. Vi skickar också en av de få killarna som har gjort lumpen och är därmed väl förberedd på överlevnad, Henke. Till sin hjälp får grabbarna överlevnadsexperten från S:t Göran, Lasse Ekström. Kan klara sig extremt länge utan förnödenheter. Roomservice: Lagets handyman, Barkis given förman efter åratal av erfarenhet. Kommer förmodligen direkt att handplocka Töyrä till något. Till sin hjälp kommer den tekniska experten Thomas Storm att hjälpa till. Han besitter vissa spetskunskaper inom snickeribranschen, en riktig trollkonstnär. Givetvis kommer också den ordningsamme Micke Lundström att avlasta grabbarna när det börjar bli jobbigt. Temptation Island: Till det ultimata testet skickar vi några spelare från förra årets trupp och deras kärlek. Frosten och Gerda är först ut att pröva sina vingar efter något års romans. Dojan och Nancy skall också testa om det finns något att bygga vidare på. Och sist men inte minst har vi Gurra och ”Ungerskan”. Frågan är om dom kommer att hitta tillbaka till varandra efter två intensiva veckor på Temptation Island? Tina: ...och Gösen. Det finns ingen chans att det blir smalmat. Elias kommer att vara en återkommande gäst och laga sin personliga favorit, stekt köttfärs. Vi får hoppas att Gösen kan dela med sig av recepten till sin backpartner. Som supervisor kommer hälsofreaket Danne Broberg att övervaka ingredienserna i grytorna och hålla uppe näringsnivån. Vem vill bli miljonär: Den välutbildade Björk skall testa sin kunskaper hos Bengt Magnusson. Vi skickar också resultatmaskinen Kimby för att pröva sina vingar. Från Norge skickar vi allvetaren och tv-experten, Mattan. Villa Meduza: Till sommar-Meduza skickar vi Rovdjuret, coolast tatueringar i tv’s-histora. Besitter även konsten att få igång ett partaj. Nu kör vi! Om det blir i vinter-Meduza är Wange given. Denna skidfantast får afterskin att nå oanade höjder. Det finns säkert någon såpa som är glömd och någon som hamnat fel. Vi får se hur det kommer att gå? Kanske är det någon som gör en ”Attack”, fråga Olivier. Nästa vecka kommer jag att ta tempen på SuperAllsvenskan. - Flipp och flopp -(17 februari 2004)Bara tre matcher kvar av SuperAllsvenskan och vi är fullt fokuserade på att ta oss till Kvalserien. Det viktiga nu är att ta sig till Kvalserien, inte hur. Nog pratat om framtiden, hur har SuperAllsvenskan varit? Flipp och flopp. Om jag skall börja med oss själva så tycker jag att vi varit lite för ojämna. Vi har blandat skapliga matcher med riktiga bottennapp. Å andra sidan vet vi alla att vi kan spela riktigt bra hockey när alla bitarna faller på plats. Vi kommer jobba stenhårt med att få allt att fungera under säsongens slutfas. Individuellt har Hägga fått igång målskyttet och Ragge från LHC har varit en viktig injektion. Bland de övriga lagen har Mora varit en riktig flipp. Laget som kom från ingenstans rakt upp i tabbeltoppen. Starkt, men frågan är om det håller? Jag tycker också att AIK har gått bättre än väntat. Sundsvall bör också ha en eloge för sitt resultat på hemmaplan. Den största floppen är Oskarshamn. Laget som vann den södra serien har inte presterat mycket. Den lite oturliga inledningen laget fick i början av serien har förmodligen påverkat resultatet i fortsättningen. Resterande lag har presterat ungefär vad som var väntat. Vissa kanske är nöjda, men det är nu det börjar. Serien i sig har varit en stor flipp. Det har varit jämna matcher, mycket folk på läktarna och en ganska oviss tabell. Dessa aspekter har skapat ett intresse runt i landet och även media har fått upp ögonen på Sveriges näst bästa hockeyliga. Det kanske är dags för en permanent SuperAllsvenska? Bland spelarna i serien finns det ett flertal med Elitseriekapacitet. Det skall bli intressant att se vilka som får chansen i högsta ligan nästa år. Bland övriga lags individuella flippar finns bl a, Moras skyttekung, Patrik Ross. Gammal man som fortfarande kan. I Sundsvall finns f.d. Brynäsaren Daniel Olsson. Yngre broder Steen i Bofors har också blivit bättre. Men i Skellefteå är det fortfarande de gamla som styr och ställer. Återväxten verkar ha stagnerat. Nog snackat om det som har varit, nu är det fortsättningen som gäller! Vi hoppas alla att avslutningen kommer att bli på bästa sätt. Alla knep är tillåtna, även gammal skrock. Nästa vecka kommer jag därför att avslöja vissa spelare som jag stött på genom åren och deras ”hemliga” ritualer i samband med match. Vet ni några, skicka ett mejl. - Vidskepliga ritualer -(24 februari 2004)SuperAllsvenskan går mot sitt slut och den är jämnare och mer oviss än någonsin. Flera lag är med och tampas om tätplaceringarna. Frågan är vilka lag som skall bli direkt kvalificerade? Vi hoppas alla på Bajen. I detta något pressade läge försöker alla ta till sina egna speciella knep för att finna trygghet. Idag skall vi prata om rutiner eller ritualer, vilka hjälper individen att känna säkerhet och skapa trygghet. Allt för att det skall gå bra och att laget skall lyckas. Vem har inte suttit i TV-soffan och kollat på en landskamp och om det gått bra, suttit kvar på den gamla platsen och om det gått dåligt, bytt plats. Under VM-sommaren -94 satt vi några kompisar och kollade på Sverige-Rumänien, Sverige behövde kvittera i förlängningen. Vi bytte plats i soffan och Kenneth (Andersson) kvitterade. Vi hade sedan nya platser inför bronsmatchen mot Rumänien. Allt för att det skulle gå bra för Sverige. Inom hockeybranschen har jag under mina år stött på flera olika typer av ritualer; Utrustningen: Vissa spelare byter utrustning med jämna mellanrum. Några kan bara spela med vissa speciella prylar eller märken. För några år sedan spelade jag med en kille vid namn John Vecciarelli och han hade ett axelskydd från mitten av 70-talet. Minimala axelkåpor med lite tyg runt, vilka förmodligen hade samma skyddsfaktor som en vetex-trasa. John var helt enkelt tvungen att spela med dessa för att det skulle gå bra. Klubborna: Spelarens käraste ägodel skall filas, kapas, smekas och lindas... allt efter ett speciellt mönster. Spelare som Gösen kan ägna timtal till att finslipa på sin favoritklenod. Allt för att klubban skall kunna producera (och som i detta fall brukligt). Omklädningen: För en oinvigd kan denna process verka vara omöjlig. En mängd olika prylar som skall sättas på kroppen. För en spelare är detta en viktig förberedelse innan matchen. Alla har sina egna olika mönster som följs. Barkis börjar nerifrån med skridskorna först, Henke lägger prylarna framför sig på golvet. Linus brukar börja i sista sekunden innan det är dags att gå ut. Uppvärmningen: Det är förmodligen ingen hemlighet att de flesta av dagens hockeyspelare börjar med att spela lite ”två-nudd” innan isuppvärmningen. Pålle brukar vilja ta några ”guld” innan han är nöjd. Björken brukar som alternativ till ”två-nudden” springa 7-8 kilometer. Spelare som Gösen, Henke, Barkis, Jimpa och Töyrä nöjer sig med en lite tur runt kvarteret. Norrmännen går inte utanför omklädningsrummet över huvud taget. Marre och Mattan sitter som vanligt på någon av testcyklarna. Uppvärmningen på isen följer också ett speciellt mönster för att komma igång och känna sig rätt förberedd inför nedsläpp. Pålle måste alltid lägga en 12-14 straffar, Björken bruka skjuta en 50-60 skott. Maten: Detta är en mycket individuell fråga, men de flesta tänker nog på vad och när man stoppar i sig innan matchen. När jag spelade i Boden var det en kille i laget, Hasse Wallsson, som alltid åt samma lunch under matchdagen. Tänk er själv att under 30 hemmamatcher under en säsong äta, i Hans fall, ris med tonfisksås. Ni skall också veta att han är uppe i sin 20:e säsong, hoppas han har bytt meny. Parkeringen: Det finns en spelare i Skellefteå, Fredrik Bergqvist, som alltid måste känna på bilhantaget tre gånger om bilen är låst när han parkerar. Skägg: Denna ansiktsprydnad som alltid dyker upp i ansiktet på dagens hockeylirare under slut-, kval-, eller play-off spel. Det är ett Nordamerikask påhitt som har börjat dyka upp lite var stans i hockeyvärlden. Hur ska det gå för Nisse? Övrigt: Samme Bergqvist tittar alltid på Top Gun efter förmiddagsvärmningen under matchdag. Våran Olie måste som ni alla vet alltid duscha före match och träning, samma procedur gäller efter ett toalettbesök. Det gäller att inte bli nödig på stan, det finns WC men det är ont om duschar. Barkis, Pålle och Homer trycker alla i sig några burkar Red Bull innan matchen. De flesta andra nöjer sig med en kopp kaffe i varje periodpaus. Tröjnummer: Flertalet spelare bryr sig inte om vilket nummer man spelar med, bara det är samma nummer som sist. I Hanhals hade vi en spelare som ville ha nummer 69, för detta var hans favoritposition. Jesper Jäger började ett nytt liv 1995, därav hans nummer i Löven. Så varför nummer 6 i Timrå (lån av frugan Moström?)? I Bajen har vi Gösen som tog nummer 8, vilket betyder antal säsonger som skall göras i Bajen (3 kvar) och Barkis som skall lägga av vid 34 års ålder. Min fråga är om det är en slump att Frosten har nummer 18 i Djurgården? Ingången till isen: Det finns alltid spelare som måste var först in/ut eller av eller på isen, eller inte. Det finns en mängd konstiga saker som skall följas. Det finns säkert fler, men det viktiga är ändå att det hjälpte laget att vinna. Nästa vecka skall vi göra en insats för att dra in extra kulor till föreningen. Jag kommer att auktionera ut dejter med våra singlar. Vill ni ha förtur, skicka ett mejl! - Singelauktion -(9 mars 2004)På begäran av er fans och från vissa singlar i laget kommer jag att den här veckan anordna en auktion av våra singlar. Utförandet kommer att fortgå på följande sätt; ni får möjlighet att träffa någon av nedanstående singlar, om ni lyckas lägga det högsta budet på respektive objekt. Träffen eller daten kommer att äga rum efter sista matchen den 10:e april och budgivningen kommer att hålla på fram till tisdagen den 6:e, buden kommer att kontinuerligt och efter behov uppdateras på hemsajten. Jag både tror och hoppas att detta projekt kommer uppskattas av budgivarna, singlarna/spelarna och det övriga laget då alla parter troligen kommer kunna känna sig som vinnare. Vad skall man då göra på en Bajen-date? Givetvis kan man passa på att stödja något av de övriga representationslagen i Bajen-familjen. Det börjar ju att dra ihop sig i bandyn, handbollen och fotbollen närmar sig premiär. Mysa tillsammans över en kopp varm choklad på Zinken är väl aldrig fel, eller...? En middag, fika eller ett schysst bar-häng runt Medborgarplatsen kan vara ett alternativ. Passa på och välj ett typiskt Bajen-hak; Kvarnen, Gröne Jägarna eller kanske Krönet. Om ni gillar rök, pröva Snaps. Eftersom vi alla är idrottsmän (OBS! Gäller ej ticket mastern. red anm.) kanske det är läge för ett alkoholfritt alternativ i form av en romantisk promenad runt Mosebacke eller ett biobesök. Det finns säker flera hundra alternativ men en sak är säker, dom är inte kräsna. Alternativen är följande: 1. Johan Hägglund [forward] 21 vårar från Bjästa. Är lugn, tyst och har en längtan... Är redan draftad. Högsta bud: 500:- 2. Ville Söderlind [back] Bor på Birger Jarlsgatan. Är en ärlig 23-åring med låga krav och är verkligen något att klämma på. Högsta bud: 1000:- (Utgångsbud: 275:-) 3. Nicklas Lindberg [forward] Det senaste nyförvärvet, 24-åring från Vallentuna. Här är det våga och vinn som gäller. Vad döljer sig under ytan? Utgångsbud: 175:- 4. Christoffer Heino [målvakt] Allt-i-ett paket. Killen är inte ens 20 år (19) men har redan flera strängar på sin lyra. Modell, sångare och målvakt, gillar även sol. Högsta bud: 300:- (Utgångsbud: 200:-) 5. Robert Kimby [forward] Denna formbara rookie på 19 år är en stor talang med god framtidspotential. Utgångsbud: 100:- 6. Christian Gunterberg [massör] En empatisk människa med stort hjärta. Är både massör och kal. Utgångsbud: 50:- 7. Kristoffer Blomqvist [ticket master] En ulv i fåra kläder. Har stor rutin men, mest känd för ...allt eller... Är kungen på kontoret. Högsta bud: 300:- (Utgångsbud: 200:-) Jag hoppas att det är någon som faller er i smaken!? Nästa vecka kommer en utförlig rapport från våran resa till Baltikum. - Äventyret i Riga -(16 mars 2004)Äntligen är det dags! Imorgon börjar allvaret. Alla vi som var med förra året vet hur illa det kan gå och den här gången är vi både revanschsugna och fyllda av självförtroende inför uppgiften. Förmodligen kommer det att bli en jämn serie där många lag kommer att vara med och tampas om det två elitserieplatserna. Jag är övertygad om att vi i Bajen är väl förberedda på vad som komma skall och att vi har en riktigt bra chans att vara bland de två. Jag vill också passa på att tacka för alla mejl från er angående förra veckans auktion. Budgivningen kommer att fortgå fram till den 5:e April och daterna kommer att äga rum efter den 10:e (alltså efter säsongen). Den här veckan kommer jag med en rykande färsk rapport från Lettlands huvudstad Riga: En fantastisk resa som helt gick i samma regi som föregångaren Percy Nilegårds resor till Tallinn. Vår egen Percy, Jack Persson, välkomnade oss direkt efter tisdagens träning i Globen och ledsagade oss ner mot Värtahamnen för utresa med Baltic Kristina. Båtresan var mycket speciell, då denna 70-tals färja var något spartansk utrustad och endast erbjöd underhållning i form av en Baltisk-clown vid namn Niko och endast Hasse Kongo var nöjd. Rovdjuret, Ville, Klintan och Jimpa slog ihjäl tiden med United-Porto på en 18 tummare, medan resten av laget hade gemensam aktivitet på plan 6. Merparten av truppen vaknade upp vid halv sju-tiden av att båten fullkomligt bröt sig fram genom isen. Ett något bryskt uppvaknande som följdes upp med en något ovanlig frukostbuffé, men alla var vid mycket gott mod. Vid ankomsten till Rigas färjeterminal möttes vid av vår ”Lembit”, guide och ”dörröppnare” Mats ”Ullis” Ulander. Det känns tryggt att denna AIK-legend som är en aktad hockeyguru här i Baltikum kommer att ta hand om oss under de närmaste dygnen. Första dagen som bara innehöll ett träningspass följdes upp nästkommande dag med ett power-play spel på förmiddagen mot Riga och ett rejält ispass på eftermiddagen. Dagens överraskning innehöll ett kvällsbesök på Akvalands, ett enormt vattenparadis med flertalet av de modernaste vattenfaciliteterna. Rovdjuret anordnade genast en tävlig, där det gällde att ha snabbast tid ner för den längsta rutschkanan. Helt otippat slog Ville ”Torpeden” Söderlind allt och alla, däribland förhandsfavoriterna (Ragge och Kubanen) och vann. Veckan avslutades med en match mot det Lettiska storlaget här i Riga. En match där det bjöds på en härlig hockey helt i publikens smak. Efter underläge med 6-4 inför sista perioden lyckades vi vända matchen till en stabil 6-7 vinst. Henke kvitterade i power-play direkt efter en tekning och Aragon avgjorde då en minut återstod efter förarbete av Ene. Den extremt solbrände Heino är också värd ett extra beröm efter att ha hoppat in efter halva fighten och spikade igen helt. Kvällen avslutades med en gemensam middag på Rigas bästa steakhus, där det bjöds på gigantiska stekar. Det visade sig att restaurangen även bjöd på levande musik och line-dance. Denna något underskattade dansform som helt otippat behagade Ene, Bengtsson, Hägga och Kubanen. Det visade sig också att Kubanen hade ytterligare några strängar på sin lyra då han till allas jubel bjöd på ett helt oförglömligt live-uppträdande. Denna tolkning av Björn Rosenström var helt suverän. Innan avresa mot Sverige hann vi med ett fyspass på 27:e(!) våningen i hotellets moderna fitnessanläggning. Skidlärar’n hann givetvis med ytterligare 18 minuter i Sun-Tans senaste modell, snacka om läderhud. Vi åkte sedan vidare till Lido, restaurangernas Ullared, ät så mycket du vill och lite till. Alla blev mätta, synd för storätaren Grisen som var tvunget att åka hem en dag tidigare pga tenta. Hemresan blev en klassiker. Percy hade missat att avgångstiden var i svensk tid, vilket innebar en extra timme på båten i hamn. Ytterligare en möjlighet att umgås i gruppen. Resans specialpris går efter hård konkurrens av Skidläraren till Rolle, vår alldeles egna Lasse Kongo (ursäkta Hasse). Kongo lyckades att krocka på hotellets parkering, missa att bromsa in i tid till merparten av alla Rigas trafikljus och han deltog även i underhållningen på scen under båtresan till Riga. En legend är uppstånden! Skämt å sido, resan var kanon! Bra ishall, bra match, grymt hotell med kanonmat och en stad som har allt att erbjuda. Riga är en hit, även för den vanliga turisten. Nästa vecka kommer jag att kika lite närmare på våra konkurrenter i Kvalserien, väl mött då! - Leche tippar Kvalserien -(23 mars 2004)Hej och tack för ert stöd i derbyt och uppe i Leksand i söndags. Ni var grymma, hoppas det blir samma drag ikväll mot serieledarna Mif. Kvalserien har blivit än jämnare än vad jag kunnat ana. Okej, vi har bara spelat två omgångar men eftersom det bara är 10 matcher gäller det att hänga med direkt. Vi inledde ganska bra mot Gnaget men vi lyckades inte få hål på Ola N. Å andra sidan bjöd vi på tre av deras fyra mål (bl.a. undertecknad på det sista). Inför fortsättningen tror jag att serien kommer att vara jämn hela vägen. Serien kommer inte att avgöras förrän i sista omgången. Det är ju det vi alla vill ha, spelare, publik, media och sponsorer en jämn serie där varje match gäller liv eller död. Årets upplaga av Kvalserien är förmodligen den bästa och jämnaste någonsin. Jag skall göra ett försök att tippa sluttabellen och analysera lagen; 1. Hammarby Har en bred och bra trupp med flera vinnare. Trots premiärförlusten mot AIK tror jag att laget kan skrälla och vinna serien. 2. Malmö Percys Pågar kommer att få fortsätta spela i Elitserien även nästa år. Har flera rutinerade spelare som kan avgöra. Största fienden är dom själva och deras inställning, men jag tror trots allt att alla gör det jobb som krävs. 3. Leksand Hela Sveriges lag kommer att få det tufft att greja nytt kontrakt. Har för stor press på sig, vilket hämmar resultatet. Bra lag och bra organisation, märkligt att resultatet uteblir? 4. Skellefteå Västerbottningarna har som målsättning att ta klivet upp, men gör det inte i år, utan nästa år. Med nyförvärvet Wernblom i spetsen skall laget från Guldstaden tillbaka till Elitserien. Denna fleråriga satsning mot Elitserien kommer att i sinom tid bära hela vägen. 5. Mora Blir inte bland topplagen men är ganska nöjda med säsongen ändå. Kan i vissa matcher överraska och ta poäng av alla. Tyvärr räcker man inte riktigt till. Finns möjligheten att behålla merparten av laget kan laget vara moget för större saker nästa år. 6. AIK Trots premiärvinst blir det inget avancemang i år och förmodligen inte nästa år heller. Laget har gjort det bra med tanke på alla skador men i Kvalserien tar det stopp. Vi får se om jag får rätt, men jag är övertygad om att serien kommer att bli jämn. Alla lag kommer att slå alla. Nästa vecka blir det ett reportage inside-Bajen. En direktrapport om vad som händer nere på Hovet – egentligen. - Vi ger aldrig upp! -(30 mars 2004)Vi ger aldrig upp! Inledningen av Kvalserien har varit minst sagt kämpig, men vi ger oss aldrig. Vi har spelat hyfsat men det har inte riktigt räckt då det är poängen som räknas. Det gäller att jobba ännu hårdare och vara ännu mer fokuserad. Vid ett pressat läge som detta gäller det att alla drar sitt strå till stacken, även ledarna. Hasse lyckades få alla på gott humör med hjälp av att ladda sin favorit film, ”Nu blåser vi snuten” i bussen mot Mora. Ärtan har plockat fram sina gamla PM-klubbor från mitten på 90-talet med gammal-magi. Spelarna är ändå vid gått mod och stämningen i laget är trots resultatet bra. Osthyveln och Hammarn är med sina nya rack från Riga, obesegrade vi pingisbordet. Frågan är vad Päronet och Rovdjuret skall göra för att ta tillbaka titeln? I senaste matchen mot Mora fick Heino göra Kvalseriedebut. Heino som i veckan visade upp vårens trendiga kollektion. Han bar ett par D&G jeans för 3.000 som var mer trasiga än hela. Till detta skall bäras en fejkmocka-skjorta med en rejäl ”greköppning” och över detta har man Kasslers avlagda pimprock. Du bör också ha ett rejält smycke dinglandes halvvägs ner på torso. Givetvis är det viktigt att inför våren att grunda noggrant i solariet för att ha en jämn gyllenbrun nyans när uteserveringarna öppnar. Dateauktionen går in på sista veckan och hur skall det gå? Ville har övertagit ledningen med ett bud på tusingen från en Volvo-kille, kan bli svårslaget? De övriga i laget är förstås väldigt angelägna om ett bra resultat då pengarna ju går till en god sak. Nästa vecka kommer säsongens priser att delas ut. Är det någon kategori du skulle vilja ha med eller någon spelare som borde belönas? Tveka inte, skicka ett mejl. - Prisutdelning -(6 april 2004)Säsongen börjar lida mot sitt slut och det är en halv vecka kvar. De tre sista matcherna är tyvärr av obetydande karaktär, men vi skall löpa linan ut och göra vårt bästa hela vägen. Vad det gäller budgivningen på våra singlar kommer den att avslutas idag och vinnarna kommer att kontaktas via mejl. Ville lyckades få det högsta budet (1.000:-), Hägga var god tvåa och Stoffe och Heino fick 300:- var. Resterande misslyckades tyvärr att bli sålda, bättre lycka nästa gång. Den här veckan har jag också lovat att som brukligt vid en säsongs slut, dela ut priser till spelare som har utmärkt sig lite extra. Det kommer att vara några lite udda kategorier än vad som är brukligt. Årets skott: Mads Hansen – Huddinge borta. Inte ens nära, Patric Ross. Årets dragning: Jimmie Kraft – Avgjorde derbyt. Inte ens nära, Marcus Eriksson. Årets händelse: GAIS gick upp i Superettan. Inte ens nära, Bandyfinalen. Årets lag: HV 71 – nederlagstippat topplag. Inte ens nära, Bofors. Årets spelare: Ragnar Karlsson – hörnsten i Bajenbygget. Inte ens nära, Per Ledin. Årets hårding: Olow Sundström – står i mål utan skydd. Inte ens nära, Andreas Jämtin. Årets buse: Adam Borzecki – Dr. Jekyll & Mr. Hyde. Inte ens nära Johan Ejdepalm. Årets ishall: Zinken – fabriken i folkmun. Inte ens nära, Ritorp. Årets nykomling: Robert Kimby – Bajens framtid. Inte ens nära, Magnus Wernblom. Årets handväska: Andres Jämtin, in och ut? Årets singel: Johan Hägglund – Mr. 100%. Inte ens nära Günter ”Ding Dong Song”. Årets date: Ville Söderlind – mannen som tänjer på gränserna. Inte ens nära Tarzan. Årets uttalande: Högre fart! Årets utlänning: Mats ”eleganten på kanten” Ulander – i Riga. Inte ens nära, Steve Potvin. Årets frisyr: Ville Söderlind – perfektionist. Inte ens nära, Christian Gunterberg. Årets solbränna: Olow Sundström och Christopher Heino – har bättre solbränna än en fransk bergsguide. Inte ens nära, Hasse Hansson. Årets grand slam: Rovdjuret och Päronet – kungar vid pingisbordet. Inte ens nära, J-O Waldner. Årets straff: Stefan Björk – mot Dynamo Riga. Inte ens nära, B-O Karlsson. Årets mupp: Jim Britén. Inte ens nära, Kermit. Vi som vill vara med nästa år: Staffan Olsson, Alexander Östlund, Peter Siepen, Pontus Gårdinger, Martin Björk, Mats Rubarth, Lasse Johansson, Jens Karlsson, Tvillingarna Lundqvist, Jesper Jäger, Bingo Remér, Niklas Angér, Per Fosshaug och Liam Norberg. - Sammanfattning -(13 april 2004)Då var det dags att summera säsongen 2003/04. En säsong vars slut är svårt att glömma, då Mora IK tog klivet upp i svensk hockeys finrum. Det är bara att lyfta på hatten och gratulera Mora. Harald Lückner har med detta anonyma lag gjort underverk och jag hoppas att Simons inte faller i fällan och tror att laget utgör en bra stomme i ett Elitserielag. Av egen erfarenhet (Löven ’98 och ’00) lyder mitt råd att; Öppna plånboken och köp riktiga klasspelare, annars kommer sejouren att bli ett ettårigt lidande. Det går inte att bara lita på att poängmaskinen Ross skall skjuta hål i stjärnmålvakterna från Elitserien. Vem kunde egentligen ana att Mora skulle ta elitplatsen framför näsan på Skellefteå? För att dra fram en sliten klyscha; En serie ljuger aldrig. Mora vann SuperAllsvenskan och kom tvåa i Kvalserien, ingen skugga skall falla på Mora. Däremot bör det vara nattsvart i norra Västerbotten. Guldstaden är idag snarare en Kolstad. Jag tycker faktiskt synd om killarna i laget, dom var väl värda att få vara med och känna lyckoruset av ett avancemang till Elitserien, det var ju så nära. Det var fruktansvärt nära, eller som enligt ett fans som ringde Sportbladet var ju Skellefteå AIK endast två öl ifrån att gå till Elitserien. Nästa gång lovar jag att vi bara tar en öl till maten, så nära var det den här gången. Om det är någon tröst i bedrövelsen, är jag övertygad om satsningen fortsätter kommer ”Skellet” förr eller senare att gå upp. Till nästa gång, kom ihåg att inte skylla fiaskot på någon annan. För vår egen del tycker jag att vi föll med flaggan i topp. Vi avslutar med 10 ganska bra matcher i Kvalserien, men lyckas inte få ut maximalt av vårt spel eller lag, tyvärr. Det grämer en extra mycket när det var något annat allsvenskt lag som gick upp. Vi alla i och runt laget är mycket besvikna och ledsna över resultatet av vår insats, men sanningen säger tyvärr att vi inte var tillräckligt bra. Inför framtiden står laget, föreningen och spelarna inför flera vägval. Förmodligen kommer ”Det nya Bajen” att ta form snarast och vad det innebär vet jag inte. Det kommer säkert att innebära viss spelarrotation och det kommer säkert att ske vissa förändringar kring laget. Det är alltid tråkigt när det blir ett abrupt slut och vissa går skilda vägar. Av den anledningen passade vi spelare på att ha en ”sista natten med gänget” i lördags innan ledighet och flytt hägrar för vissa. Det blev trots resultatet en kanonkväll, där det åts och dracks gott innan kvällen avslutades på nöjeskomplexet i ”Råttland”, Grand Garbo. Det kändes både skönt och vemodigt att knalla hem vid trerycket från avslutningen av tvåårssatsningen man själv varit delaktig i för att Bajen skulle nå Elitserien. Hur det kommer att bli nästa år i dagsläget något oklart, men jag lovar att vi kommer att på något sätt ses igen. Ett ord på vägen... det viktigare att sticka ut hakan och ha en åsikt än att stå i ledet och gömma sig bakom någon annan. Jag vill också passa på att tacka alla spelare, ledare och fans i Hammarby Hockey. Speciellt tack till Kristina Tufberg och Peter Bromell för er hjälp och åsikter. - Avskedsbrevet -(17 maj 2004)Tänke skriva några ord som avrundning på säsongen (karriären): Först och främst vill jag passa på att tacka de övriga spelarna i laget för att ha förgyllt och lyft säsongerna i Bajen. Även ledarna och fansen runt laget skall också ha ett tack för det fina stödet i alla lägen. Efter 14 säsonger och 576 matcher är det dags att runda av karriären! Det är alltid svårt att veta om man tar rätt beslut, men tar man inga är det svårt att komma vidare. Jag kommer säkert att sakna det mesta i och kring laget, men eftersom en civil kanon-chans dök upp, var beslutet att tacka nej till hockeyn lättare. Det sägs att man skall lägga av när man är på topp, hur vet man när man är där? Jag har förmodligen inte nått toppen än, men jag vågar inte vänta lägre. Nästa säsong kommer förmodligen att bli minst lika bra eller bättre utan mig. Jag kommer att sitta på Hovets läktare och vara ”expert” under matcherna. Det sägs att det är lättare att spela från läktaren. Jag måste pröva! I och med att jag kommer arbeta på Globenarenorna med sportevenemang, så kommer jag att fortsätta hålla kontakten till sporten, laget, fansen och Bajen. Leche #18 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
