Hockeynördarnas möte med Johan Molin(Hockeynördarna är: #T Tobbe Klaesson, #M Magnus Landström)Hockeynördarnas intresse för spelares karriärer och ligorna i Europa och Nordamerika, är omättligt. Därför vore det tjänstefel att inte träffa Johan Molin.Efter att ha kommit från Hammarbys juniorer spelade han i a-laget under två säsonger. Därefter blev det Västerås i 3 år och en säsong i Brynäs. Han kommer senast från tyska Düsseldorf. Året innan var han i Österrike. T: Du kommer från senast från tyska ligan. Var det dags att flytta hem? Johan: Ja, jag har haft kontakt med Hammarby genom åren och i år kändes det rätt att komma tillbaka. Hockeymässigt verkar det intressant. Sedan har jag precis fått en son, då känns det bra att vara i Sverige hans första år så han får vara med familjen och släktingar. Allt stämde jättebra nu. T: Om vi tittar lite närmare på din statistik ser vi att du gjorde runt 200 elitseriematcher för att säsongen 01/02 först spela i Nacka och sedan 8 matcher i Skottland. Johan: Det blev lite konstigt. Det var tänkt att jag skulle åka till USA det året men sedan kom 11 september och allt blev rörigt. Jag var över dit men det strulade med alla papper. M: Vilken organisation hade du kontakt med? Johan: Det var Edmontons organisation, så det var Hamilton som jag provade för, men jag spelade för ett lag i East Coast Hockey League. Det var där som pappersarbetet inte fungerade så jag kom helt enkelt inte in i landet. Jag var tvungen att åka hem igen och då blev det Nacka. M: Fanns det inget alternativ eftersom det blev Nacka? Johan: Jag väntade för jag ville tillbaka igen men det ordnade aldrig upp sig. Dom var stenhårda, jag kom helt enkelt inte in i USA. Då blev det Nacka under tiden och så avslutade jag i Engelska ligan i tre månader. T: Känns den säsongen bortkastad? Johan: Ja det kan man säga men det blev ett roligt avslut på den. T: Hur kom du i kontakt med ett skottskt lag i Engelska ligan? Johan: Jag har en agent som skötte det där. Han har några spelare i det laget och kände tränaren. Dom behövde in med en spelare runt jul så jag hamnade där. Det var jätteroligt. T: Hur är nivån i England? Johan: Den är bra. Det är en del gamla NHL-spelare där. Jag tror det är runt 90 % kanadensare i den ligan så hockeyn blir tuff. Det blir en hel del slagsmål, men det var inget jag gjorde. (skratt) T: Året efter gjorde du dundersuccé i Innsbruck. Johan: Det gick riktigt bra där. Den poängbästa säsongen för mej och det även bra för laget. Året efter fick jag chansen i tyska ligan och jag har alltid velat komma dit. Tar man inte den chansen kanske den inte dyker upp igen. Jag hade gärna stannat kvar i Österrike men när Düsseldorf hörde av sig gick jag dit. M: Hur stor skillnad är det mellan österrikiska och tyska ligan? Johan: Det är ganska stor skillnad. Nu får man ha fem utländska spelare i Österrike, i Tyskland 12, dessutom är dom inhemska tyska spelarna bättre än österrikarna. T: Vad skulle du tro att kvaliteten är på allsvenskan i jämförelse med Österrike och Tyskland? Johan: Jag tror att Hammarby skulle vara bland dom bästa lagen i Österrike. När jag var där hade vi två ganska bra femmor medan tredje och fjärdefemman var så där. Tyska ligan är mycket bättre. Dom bästa lagen där är i klass med dom bästa i elitserien. Dom har ganska många svenskar och gamla NHL-spelare. T: I Tyskland finns det ett stort intresse för ishockey, men hur är det i Österrike? Johan: Vi spelade i en gammal olympiahall som tog 10,000 pers. Jag gissar att snittet var runt 5,000. Det gick ganska bra för oss det året och dom hade även en hel del framgångar under början av -90 talet så det fanns ett intresse där. Även om hockeyn inter är nummer ett där. M: I Österrike gjorde du 50 poäng under säsongen, i Düsseldorf 10. Varför gick det lite sämre. Hade du inte tränarens förtroende? Johan: I början gick det dåligt för hela laget. Vi förlorade dom 5-6 första matcherna och det blev turbulens. Vi var ett tippat topplag. Tränaren körde sitt race och pratade inte med spelarna. Den stilen passar inte mig. Det måste finnas en dialog mellan tränaren och spelarna. När han sa något var det bara skäll och man var inte värd någonting. Vissa spelare har säkert den mentaliteten och kan säkert ta sånt, men inte jag. Det är bättre att kunna prata om vad man kan göra bättre. Det var ett riktigt jobbigt år men jag är en erfarenhet rikare. T: Så nu har du gjort tyska ligan. Ville du hem eller var det aktuellt att t.ex. gå tillbaka till Innsbruck? Johan: Det var lite på gång åt det hållet men dom behandlade mig lite konstigt. Jag var sugen på att åka tillbaka dit i början men det löste sig inte. Jag har ju hållit kontakten med Hammarby så det känndes som det bästa alternativet i år. M: Inget elitserielag, Brynäs kanske? Johan: Nej, ingenting. T: Nu bor du och familjen i Stockholm igen. Finns det tankar på att göra någon ny utflykt någonstans? Johan: Inte för tillfället men man vet inte vad som händer i framtiden. M: Ser du att spel i Bajen är en nedtrappning i din karriär eller är du här för att ta upp Bajen till eliten? Johan: Nedtrappning är det inte. Till eliten är det ett stort steg och det gäller att ha det som ett mål. Det är min dröm att få ta upp Hammarby till elitserien. Det skulle vara härligt med mycket publik som skulle vilja se det. T: Fungerar kommunikationen bättre här i Hammarby med Kaminski som tränare? Johan: Han vill ha det på sitt sätt men samtidigt pratar han med oss hela tiden. Jag tror att hans spelsystem passar det här laget. Det är offensivt men samtidigt rätt enkelt spelsätt. Hammarby har alltid haft bra hockeyspelare men det har inte hänt någonting. Man har inte kommit på mål. Det här är ett rakare spel. Jag tror det kommer ge resultat. M: Hur känns det att komma tillbaka till Hammarby som du lämnade -97. Finns det några som du känner sedan tidigare? Johan: Ja, Linus Stensson spelade jag med som junior, och kanske även i a-laget. Jag kommer inte ihåg exakt. Stefan Björk har jag träffat på. Jocke Lundberg spelade jag tillsammans med i Västerås. Vi får se vilka jag kommer spela med. Just nu har jag varit lite mer offensiv, mer framåt i banan. Det passar mej. Men vi får se vad tränaren vill att jag ska göra. Det är han som har det sista ordet. T: När vi intervjuar struntar vi i vad laget har för målsättning. Nu vill vi veta vad DU vill ha ut av den här säsongen. Johan: Jag kan tillföra för dom unga killarna vad jag har lärt mig genom åren. Jag har alltid sett mig som en lagspelare i första hand. Jag gör allt för laget. Jag struntar i hur många poäng jag själv gör så länge laget vinner. Antal poäng för mig kollar jag aldrig på. T: En fråga som redan har dykt upp är om vi får se en "Klinsmann" i år? Johan: Det vet jag inte. Det var inget jag tänkte på då. Då var jag rätt ung, men något det kan bli. Jag har blivit lite stel med åren så jag kanske inte kommer upp. (skratt) När vi pratade om vad Johan har för egen målsättning skruvade han lite på sig. Det märks att han sätter laget först och sin egen prestation i andra hand. Vi som kommer ihåg honom från mitten av -90 talet känner till hans kvaliteter på isen. En utpräglad lagspelare som dessutom har ett grönvitt hjärta kan vara skillnaden mellan succé och fiasko. Tobbe Klaesson & Co. |