”Analys, typ”:Tålamodet höll på att bristaJag kände att det var något magsurt som var på väg att bubbla upp när jag såg att Hammarby hade torskat mot Sundsvall i går (lördag 4/3).En säker ledning på åtta poäng hade på två matcher förvandlats till två, med en match kvar; jagande Skellefteå, på bortaplan. Det finns liksom en gräns för hur mycket man kan försvara sitt lag. Och när det gäller Hammarby Hockey så har det funnits mycket att försvara och många att försvara det inför. Hammarbys hockeysektion är föreningens svarta får. Rent supportermässigt, inte annars. Det här ska inte handla om hockeyns 212 trogna i publiken utan att tålamodet var väldigt nära noll när jag såg resultatet mot Sundsvall. Det var droppen som knäckte kamelens rygg om man så säger. Först satsar äntligen Hammarby, köper spelare, slår AIK och allt ser bra ut. Men sen glömmer laget bort att man inte får en biljett till Superallsvenskan genom att köa till Globens kassa utan att man faktiskt måste spela sig till den. Åh, fan vad man fick förklara inför sig själv och andra att det ÄR svårt att spela ihop 17,18,19,20 (eller hur många de är uppe i) nya spelare, det ÄR svårt att bli ett topplag i allsvenskan efter att ha startat från noll. Och att de kommer så småningom. Och så gör de ett ryck och får chansen till en avgörande match mot Nyköping... Det gick inte så bra. I fortsättningsserien har Bajen ångat på, men vem bryr sej? Det var det minsta de kunde göra efter att ha missat superallsvenskan. Man får inga tack för att man städar upp det skräp man själv ordnat till. Och inte har laget spelat champagnehockey direkt. Det är 4-3, 3-2 och liknande resultat oavsett motstånd. Men okej, inför de tre sista matcherna så var seriesegern i stort sett klar. "Bara" två poäng behövdes. I det läget så undrar jag: Hur kan man undvika att köra över åtminstone ett av lagen, Lidingö och Sundsvall? Jag menar, det har varit nog med uddamålsförluster (och vinster med för den delen) som man fått förklara bort på hundra olika sätt. Nån gång måste man väl kunna kräva att laget bevisar att det är så bra som man inbillar sig att det är. Nån gång kan de väl spela skjortan av de där lagen. Åtminstone en gång. Eller kan man inte begära mer än 3-2 mot Brinken heller? Jag hoppas att Bajen visar sitt rätta ansikte nu i play off. Kan de spela såna matcher som mot Södertälje borta, eller som nu när man vände en oroande trend och slog Skellefteå i kväll, ja då kan laget gå hur långt som helst. Nja, det kan ju inte bli SM-guld förstås. Men Västerås och Linköping, Timrå och SSK är inte omöjliga. Men vad är då förklaringen till att det inte har gått så bra? Jag tror att det dels beror på de där 20 (eller om det var 30) nya spelarna som skulle spelas ihop till ett lag, vilket också gjorde att man inte kunde samla ihop sig till de avgörande matcherna. Dels kom det en del skador vid fel tillfällen. Men sedan tror jag också att det brustit lite i inspirationen. Ibland har de sett ut som om spelarna varit tvugna att äta stekt gröt ute på isen. Spelglädjen har kommit fram för sällan. Till slut tror jag förmågan inte funnits. Lagets förmåga har varit mycket lägre än summan av delarna. Det är visserligen klyschvarning på en sånt uttalande, men jag tror det stämmer. Det har varit en ganska avslagen säsong men långt ifrån något fiasko. Hammarby är i slutspel och det är nu det börjar. Det är nu storspelet ska fram. Går det bra ett par veckor framöver så är de där första 46 omgångarna (eller var det 86?) bortglömda. Jag känner redan nervositeten komma krypande. Kom igen nu Bajen! Benjamin Thorén (000306) |